Bullenbilder

Idag är det hoppträning. Filmkameran är med. Bjuder på några bilder på Bullen från igår när han fick gå ett kortare pass på banan med fram och avskrittning ute på hårt underlag. Han kändes verkligen superbra och vi är verkligen på rätt väg och börjar hitta/förstå varandra vilket är en fantastisk känsla!

I’m blessed to be able to call you my best friend

Vet ni vad? Jag är så jävla glad att jag och Danai på något vänster hittade varandra för några (4-5?) år sedan. Jag är så jävla glad och stolt att kunna kalla henne min allra bästa vän. För hon är precis allting som en bästa vän ska vara. Hon ställer alltid upp, hon är alltid ärlig och hon säger alltid vad hon tycker även om vi inte håller med varandra. Hon skulle aldrig någonsin baktala mig, ljuga mig i ansiktet eller snacka skit om mig. Hon står upp för rätt och fel, hon är modig och hon är den coolaste jag vet och jag älskar henne just för att hon är hon. Hon är helt underbar att ha omkring sig även om det är 24 timmar om dygnet och hon får mig att skratta som aldrig förr. Även om vi inte alltid tycker samma sak om precis allting så vill hon alltid mitt bästa och ingenting annat, och för det är hon värd mer än allt. Tack för att våra vägar korsades någon gång i tiden, hur det nu gick till och när det nu var. För även om vi knappt träffats IRL under alla dessa år när vi delat med oss av allt tillsammans, så känns det ändå som att jag har känt dig hela livet och lite till. Tack för att du är just du Danai!

Slut på energi

I samma sekund som jag klev innanför dörren med matkassen i handen redo att laga mat så kände jag bara näe, jag orkar verkligen inte. Det är sällan nuförtiden som jag är öm eller så trött i kroppen som tidigare, men idag var en sådan dag så det får bli mackor med salamie, brie och lök till middag idag. Har i alla fall en lunchlåda kvar i frysen tills i morgon. Resten av tiden ikväll kommer gå åt ändå till alla vanliga sysslor så vi skippar matlagningen idag.

Hästarna har haft en liten lugnare dag, Bullen longerades över lite upphöjda cavalletti på böjt spår som lite omväxling men i morgon ska han ridas och på torsdag ska han vara med på hoppträning. Sedan får han det lugnt igen över hela helgen eftersom att jag inte är hemma då. Men det behöver de ju också ha ibland om deras kroppar och huvuden klarar av det. En skrittmaskin hade jag verkligen inte sagt nej till vill jag lova!

Nu sitter jag och fixar med musiken till måndagens ponnytävlingar på klubben. Tyvärr är jag inte hemma själv men försöker att hitta det bästa som finns i låtväg till ärevarv och när man går nolla osv. Har ni något förslag så dela jättegärna med er!

   

Run away

Den 25 denna månaden innebär lön in – lön ut haha. Förhoppningsvis blir det lite fler kronor över nästa månad när man jobbat som tusan och legat i ordentligt under hela april. Det är min förhoppnings åtminstone men man vet ju aldrig när man har hästar. Någon av er undrade hur jag har råd att ha 4 hästar och jag ville bara poängtera att det har jag inte. Jag står för Winnies kostnader och sedan betalar jag även en del för Mon Amie då det är mitt föl hon bär på, men så mycket mer än så kan jag inte lägga ut på hästar i dagsläget. Två hästar står ju inte jag som ägare på och Wille är mammas = hon betalar för honom.

Idag är det en vanlig vardag. Jobb – Stall – Hem. Räkningar ska betalas, matlådor ska fixas och jag ska skriva en, två eller tre to-do-lists också för att hålla koll på livet.

På söndag är det valborg och jag ska fira valborg för första gången sedan gymnasietiden haha. Kul att hitta på någonting annat för en gångs skull! Sedan ska jag hinna att sätta mig ner och kika på sommarens semester och semestermål med C samt kika på när jag kan åka en sväng till Tyskland. Men inte så lätt som sagt, inte när man har 4 hästar hemma i stallet…

Tips!

För några veckor sedan så beställde jag hem 2 stycken värmefiltar. En till mig här hemma när man är frusen (typ alltid) men också en till hästarna. Häromveckan så premiäranvände jag hästfilten på Winnie. Bäddade in henne i den runt halsen och bak så långt den räckte på ryggen och Winnie njöt verkligen! Hon somnade nästan emellanåt och började nöjt att tugga lite smått. När hon haft den på sig en stund så drog jag i lite halsmuskler och annat jag brukar göra och hon var verkligen helnöjd. Även Bullen har nu fått prova den och var nöjd med ompysslingen! Så den kommer jag att använda frekvent under den kalla delen på året inför ridning och när mina hästar får ha lite spa-dagar haha. Däremellan är det mycket back on track för dem och annat för att hålla de i så god form som möjligt!

Köpte i alla fall mina på halva priset hos Kjell och Company. Fungerar super!

Från ena stället till nästa- Let’s go

Kul att ni gillar Wille, det ni ser och hans utveckling. Ska lova att bli bättre på att dela med mig även av hans resa och vad som händer med honom även om vi i lite utav ett skede när det inte är så mycket att dela med sig av då det inte är jag själv som rider honom just nu. Men lite bilder och information om utvecklingen ska jag nog kunna få ner ändå, kanske en film här och var också.

Nu är jag på väg mot stallet där Bullen ska få gå ett kortare trimpass i ridhuset innan Winnie ska promeneras och sedan fick jag omplanera min kväll lite grann så jag ska iväg till Mirella när hästarna är klara för att fixa lite saker för sedan är resten av denna vecka + åtminstone halva nästa helt fullproppad. Så det är bara hoppa i stallkläderna och köra nästa ryck nu. Tur vi går mot ljusare tider så att man inte känner sig i lika desperat behov av sömn som man gör under vintern, fytusan.

Willes löshoppningsfilm

Är inte Lillpellen hur fräck som helst? Ett öga i varje hov måste han ju ha för han har stenkoll på bommar och hovar oavsett hur han kommer uppenbarligen. En otroligt reaktionssnabb häst som är kvick i tassarna och försiktig. Så fort man sätter hinder framför näsan så vet han vad han ska göra och det är jätteroligt att se. Han är värd all tid i världen och det ska han också få!

Wille vessla

Nu ska jag knåpa ihop kvällens löshoppningsfilm på Wille. Alltså I love this horse. Han är så kvick i tassarna, lyhörd, uppmärksam, lite knäpp och så himla mjuk i kroppen. Ligger ett språng ute på min instagram för den intresserade och tills jag redigerat kvällens video så bjuder jag på lite kroppsbilder.

Han är lite rolig tycker jag. För ena perioden är han tjock, ful och överbyggd. Sedan växer han till sig och blir smal, snygg och jämnare, sedan drar det iväg igen osv osv. Det går liksom om och om igen och man märker på honom när han är i de olika perioderna. När han kom hem till oss i januari förra året så mätte han ca 153 i mankhöjd. Hur hög han är idag kan jag inte svara på men det hade varit kul att se. Men jag tror att han kommer att växa i några år till. Flex slutade inte växa fören året han fyllde 8 så man vet ju aldrig.

Sunday

Så, nu var lugnet i livet över igen för ett litet tag och snart är en ny vecka på ingång som innebär massa roligheter i alla fall. Bland annat hoppträning och sedan måste jag få tid över till att åka till en god vän i närområdet för lite proffsigt utlåtande om mitt katastrofhår bland annat. Sedan bjuder helgen på ledighet och en del roligheter faktiskt, jag blir även borta ett par dagar och när jag är tillbaka så är det redan maj! Jag måste kika på om jag kan komma iväg till Tyskland någon gång framöver också. Ja ni ser, jag har att göra just nu men det är i alla fall mycket roligt som fyller min dagar till bredden!

Nu ska jag till stallet. Hästarna ska aktiveras på något vänster, alla boxar ska mockas och ikväll ska Wille löshoppas och jag är så excited inför det vill jag lova er! Filmkameran ska laddas och sedan hörs vi ikväll med lite filmer hoppas jag!

Looking forward!

Även om det finns väldigt mycket att säga och mycket att berätta så blickar vi i stället framåt och välkomnar allt positivt in i våra liv. För just nu är livet verkligen i rullning och snart har jag flera fina hästar i stallet som gör mig superglad även om alla ännu kräver mycket tid innan de är redo för tävlingsbanan.

Nu i helgen har hästarna det lite lugnt då det är dressyrtävlingar på anläggningen och jag för första gången sedan i slutet på mars faktiskt känner mig ledig när jag väl är ledig. Jag behövde en dag med att bara vara för ett par timmar i lugn och ro, sedan känner jag mig som ny igen och kan knega på ett bra tag till. Lite småsaker kvar på to-do-listan för dagen men jag är faktiskt ledig i morgon också. Då ska dessutom Wille få åka på utflykt och löshoppa, jippi känner jag. Kamerorna är med i högsta hugg vill jag lova er! Han behöver se lite mer av världen den hästen så det är perfekt att han får åka på en liten tur!

Det bästa av allt just nu – snart får jag träffa bestie igen!!!

Vi välkomnar Humlan till ”teamet”

So, let’s say it. Jag kommer alltså inom en väldigt snar framtid att få ett nytt tillskott i klanen vilket de flesta av er säkert har förstått. Det ligger en film några inlägg ner som förklarar det hela också men jag vill gärna skriva lite om detta också.

”Humlan” som hästen numera kallas är alltså en häst som ni tidigare stött på här på bloggen då jag red henne under en period i somras. Humlan ägs idag utav min bästa vän Danai -> www.danaidoverholt.se <- men kommer på obestämd framtid att stå hos mig samt ridas och tränas av mig när hon är redo för det igen. Först och främst väntar en lång igångsättning där hon ska byggas upp ordentligt och lägga på sig ännu mer i vikt. Därefter ska hon trappas upp i takt med att hennes kropp hänger med. Träningar och tävlingar är långt borta i sikt just nu, men det är planen så småningom. Fram tills dess har vi inte bråttom allt, det viktigaste för oss är att Humlan mår bra och är glad.

Jag är i alla fall så jävla lycklig att få ha denna häst hos mig igen för hon är verkligen en av få hästar under åren som satt sig lite extra i hjärtat hos mig. Jag fick ju ett litet smakprov på vad hon besitter i somras även om hon var långt ifrån färdig i kroppen och utvecklingen då. Men jag vet att det finns där i henne och hon har ett hjärta av guld denna häst. Världens snällaste är hon! Vägen är lång, men det blir en fantastisk resa hoppas jag på!

Bebis på G!

Inom 1-2 veckor kikar det ju ut en ponnybebis ju! Glömmer av det hela tiden för jag har så mycket att göra och planera just nu. Men det är faktiskt väldigt, väldigt snart dags och senast igår satt jag och kikade igenom alla fina namnförslag jag har igen och insåg att det nog får bli ett gäng ponnybebisar till så att jag kan få använda alla dessa fina namn jag har skrivit ner.

Har redan skrivit om detta en gång men denna gång kommer bebis att heta Carolina Hurricane om det är ett sto. Chicago Blackhawk om det är en mörk hingst och Ottawa Senator eller Nashville Predator om det är en hingst men som inte är så mörk att den kan hetta ”Black” i sitt namn. Älskar alla dessa namn så mycket, precis som att jag fortfarande älskar Winnipeg Jet efter att hon levt i nästan 4 år nu haha. Bästa Lovisa Munter som jag snott dessa namn ifrån, läste dem på hennes blogg en gång i tiden och blev helt fast på alla dessa NHL lag!

Vi får alla ta konsekvenserna av våra val

I livet har vi alla möjlighet att själva välja vilka val vi vill göra. Ibland gör vi bättre val och ibland gör vi sämre val, oavsett om det är bra eller dåliga val vi väljer att göra så kommer vi alltid att behöva stå för konsekvenserna av dem. Man kan efter ett dåligt val eller ett misstag välja att faktiskt säga ”Hej förlåt, jag hade fel/jag har bettet mig fel/jag har gjort fel” och det kan vara okej, mer än okej! För vi är inte mer än människor och vi alla både gör fel och gör misstag här i livet men förhoppningsvis så lär vi oss någonting av det, det vill jag tro och hoppas i alla fall. Förhoppningsvis så förändras vi av dessa dåliga val till något bättre. Men vi kommer aldrig undan ifrån att vi måste stå för konsekvenserna av våra val, aldrig någonsin.

Jag har också gjort dåliga val här i livet. Val som gör att jag faktiskt sitter just här idag och inte är någon annanstans. Val som jag skäms över och val som jag aldrig någonsin i hela mitt liv skulle vilja göra om eller uppleva igen. Jag är inte heller perfekt, långt ifrån, precis som alla andra som jag delar denna planeten med. Och även om jag faktiskt också gjort hemska val, stått upp för fel saker och inte varit ärlig/ljugit så har jag efter detta ändå försökt hitta tillbaka till mig själv, till den Johanna som jag känner igen och till den Johanna som jag faktiskt vill vara och som jag vill att folk ska se och lära känna. Jag vill alltid vara den bästa versionen av mig själv och det viktigaste för mig i livet är att jag ska kunna kolla på mig själv i spegeln och känna att jag är sann.

Livet är en utmaning varje dag. Hur ska jag göra? Vad ska jag välja? Hur ska jag agera? Vad ska jag säga? Ska jag verkligen göra detta? Alla dessa frågor…

Jag kanske gjorde fel val igår att publicera denna film som jag gjorde? Vissa kommer ju tycka det i alla fall och eftersom att jag har valt att göra det så måste jag ju också stå för konsekvenserna av det vad det nu blir. Men samtidigt – Att ett djur ser ut på detta vis gör så fruktansvärt ont i mig så ni anar inte. Jag hade kunnat dela med mig av mycket på denna blogg men har valt och fortsätter välja att inte göra det. Jag lämnar det här, åtminstone för tillfället och går vidare med allt roligt som mitt liv innebär just nu.

New member of the crew

Denna film har jag att presentera för er mina vänner och ovänner. Jag kommer skriva mer om detta i dagarna och framförallt, ni kommer garanterat att få följa resan här på bloggen och på kanalen! Har ni några frågor eller funderingar så bara skriv en kommentar eller liknande.

Idag mina vänner, idag klockan 12

Idag klockan 12.00 kommer det komma ut en video på min youtubekanal som jag tycker att ni ska kolla på, jag lägger upp den här så fort jag har möjlighet till det men klicka er in där efter 12 för att ta del av dagens spännande och roliga nyheter. Kika in på Danais blogg också -> http://danaidoverholt.se <- . Mer än så tänker jag faktiskt inte skriva i detta inlägget just nu, jag återkommer under eftermiddagen och kvällen med lite mer tankar och jag svarar också på lite frågor då om det är någonting speciellt ni undrar. Så vi hörs snart igen!

Bilder på Wille!

Mamma tömkörde Wille igår. Emellan hans ridpass så varieras det mellan promenader ute och tömkörning för hans del just nu och jag måste säga att jag som inte hunnit se honom på ett bra tag nu ser stor skillnad på honom. Han orkar betydligt mer än tidigare och börjar sätta lite muskler. Sedan är ju hans struggle den långa och låga formen, han är ju byggd tvärtemot och har väldigt lätt för att bli lite väl hög med nacke och huvud. Men visst är han fin?

Lite löshoppning så fort som möjligt ser jag fram emot, är verkligen såååå nyfiken på att se vad han bjuder på för språng nu *.*

Willemannen <3

Insallah IX S. Världens finaste lilla Willespink. Han har de vackraste ögon jag skådat hos en häst tror jag, som rådjurslika. Nu har han snart varit inriden i ett år och ja, vilken resa ändå sedan han kom hit till oss i Sverige som 3-årig hingst. Han har ett fantastiskt hjärta och ger otroligt mycket kärlek. Den dagen han litar på oss människor till 100% och man får honom med sig så tror jag han kommer göra allt. Jag tror han kommer att bli helt, helt fantastisk en vacker dag. Men för att nå dit så krävs det mycket, mycket mer arbete och det känns bra att få den hjälp vi behöver på vägen.

1 månad!

1 månad med Bullen idag och för varje ridpass lär jag mig verkligen något nytt om honom kan man ju säga, det är minst sagt en spännande tid innan vi lärt känna varandra ordentligt som jag tjatat om tidigare. Idag blev det ett litet ridpass ute i solen i alla fall med lite rörelse och folk runtomkring vilket är nyttigt. Bjuder på lite bilder på herr Fux <3 <3

Nu återstår lite kvällsfix för mig innan det är läggdags. Ska boka en tågbiljett också one-way hihihihihihi!!

I’m alive

Nu har jag sprungit ikapp livet igen så att jag är i hyfsad fas åtminstone. När timmarna springer iväg och jag stampar på samma ställe så får jag mer eller mindre sammanbrott, särskilt när jag har så ont om tid i livet just nu. Men då räcker det med en sådan här dag när jag inte jobbar heldag så känner jag att jag kan hantera situationen igen. Snacka om att jag verkligen börjar lära känna mig själv nu och vet hur jag måste ha mina rutiner kring det mesta för att jag ska fungera som bäst, det har verkligen hänt mycket på den biten det senaste året.

Idag återstår ridning av Bullen och mamma ska få knäppa lite bilder på oss, och jag tänkte även passa på att ta lite bilder på Wille när kameran ändå är uppe. Han är faktiskt riktigt snygg nu för att vara Willson vill jag lova!

William i höstas haha lillskiten <3