Friyay!

Inte okej att det redan är fredag egentligen haha, åkte ju för tusan i fredags. Måste verkligen bli bättre på att ta ledigt och hitta på saker, typ åka upp hit och träffa Julia lite mer ofta. Jag har i alla fall en inplanerad tripp till Danai om ca en månad så det är något att se fram emot, och innan dess kommer ju C och innan dess kommer det vanliga men ack så viktiga livet emellan haha.

Idag intar jag och Danai mässan vid 9 och kör all in till 16 och sedan får vi se vad vi säljer att hitta på efter det, det bestämmer vi nog under dagen. Antingen tar vi det lugnt och kollar på show samt kanske spelar inte lite material, eller så kilar vi in till centrum och kikar i butiker och intar ett fik. Vi får väl helt enkelt se vad dagen har att erbjuda. Jag är i alla fall superpepp, glad och lycklig. SÅ tacksam att få spendera ett par dagar med några av livets vänner!! <3

Godnatt från Göteborg

Man har alltid en massa, massa planer innan man åker på Horse Show och sedan springer tiden iväg när man väl är här. Har för tusan inte hunnit någonting nästan som jag hade velat i foto och filmväg, herregud känner jag bara. Sjukt tråkigt då jag sett fram så himla mycket emot det men förhoppningsvis kan jag frigöra lite mer tid och mod att filma nu i dagarna i stället! Man skulle haft någon som filmade en hela tiden, DET hade varit roligt!

Bjuder på lite fina bilder från idag och ska fota ännu mer i dagarna på alla fina saker man skymtar. Önskar man vore rik ja…

Denna dagen blev mycket sen men i morgon blir vi nog tidigare och då blir det förhoppningsvis även ett kamerarace. Kanske jakten på drömhjälmen blandat med någon vlogg också, vi får helt enkelt se! 😀

Slutkörd dag 1

Ingenting blir någonsin som man tänkt sig, jag skulle ha bloggat i morse men tiden räckte inte till. Blev i alla fall lite frukost i Göteborg och därefter har jag hjälpt till att bygga monter i 12 timmar, man lär ju vara lagom go när man åker hem på söndag kväll hehe. Blir nog en asnice vecka på alla sätt och vis i alla fall och i morgon kommer bästie. Har innan detta hunnit ha två kvällar med min bästa Julia, fytusan vad jag har saknat detta<3 Finaste, finaste vännen <3

Från och med i morgon blir det hotell, hotellfrukost, mässa, stan, utgång och monterjobb. Jag ska hinna filma en massa också, det blir kul!

Så ni som ska till mässan, ni finner mig med högsta sannolikhet hos Equeen där jag kommer hjälpa till så mycket det går i helgen 🙂 Missa inte!

Finally here!

Ääntligen är tisdagen här och efter en heldag med jobb så sätter jag mig på tåget mot Kungsbacka där jag ska möta upp Julia. Vi ska direkt vidare till hennes hästar och jag ska rida lite grann, sedan hem till Julia och spendera resten av kvällen där. Sedan åker jag in till Göteborg tidigt på onsdag morgon för att hjälpa till med monterbygge och blir kvar med det hela dagen, sedan tillbaka till Kungsbacka och spendera ytterligare en kväll med bästa Julia. Sedan tar jag min packning och åker in till Göteborg igen på torsdag morgon och blir sedan kvar på hotell med Danai resten av helgen (<3) och vi ska ha så fruktansvärt roligt tillsammans så det finns inte. Bästa, bästa människan. Sedan blir det GHS-häng, stanhäng, sovmorgnar och sena kvällar men också en hel del monterhäng. I will tell you where and when! Alla kameror är packade, stativ, extrabatterier, externa hårddiskar, dator, laddare och surfplatta. Redo för en härlig vecka minst sagt! Innan jag tar tåget hem på söndag kväll så ska jag hjälpa till att bygga ner samma monter igen och därefter var årets bästa vecka över, buhu. Lön på måndag dock, hehe!

Så kära vänner, vi hörs massvis under veckan om allting går enligt plan. Både i bilder, text och rörligt. Ni lär ju få lära känna mig mycket bättre under kommande dagar i alla fall. Det blir kul!

Karma is a bitch och ärlighet varar allra längst

Vi har ett val här i livet, alla har ett val att kunna välja vad de vill göra med sina liv och vilka vägar de väljer att gå. Vi kan välja vilka chanser vi vill ta och vi kan välja hur vi vill att våra medmänniskor ska se på oss baserat på vad vi gör och hur vi beter oss mot varandra.

Men livet är ju faktiskt bara livet och vi alla kommer både göra våra snedsteg och misstag men även då har vi faktiskt ett val efteråt. Det enda vi då kan påverka är hur vi förhåller oss till det som har hänt. Antingen ber man om ursäkt och gör rätt för sig, eller så bryr man sig inte och fortsätter i samma riktning – det är ett val man gör, något man själv bestämmer och då är det också något man själv måste stå för. Det finns i mina ögon inget grisigare än att inte stå för det man har gjort. Har man gjort något eller har något blivit fel så får man också ta konsekvenserna för detta, man får försöka göra rätt för sig och man kanske får backa tillbaka ett par steg. ALLA kan göra fel och det köper jag, men kan man inte stå för det och ta konsekvenserna så får man nog ärlig talat skylla sig självKarma is a bitch och ärlighet varar allra längst.

Människor kan absolut få en andra chans men aldrig någonsin mer än så om du frågar mig. Aldrig!

Svar på fråga

Hoppas det går bra för dig! Men är det inte en sån häst du har i Wille? Känner du som hoppryttare att du måste ha flera hästar för att kunna hålla dig aktiv som tävlande? Vore intressant med ett inlägg om hur du tänker kring det. För mig som hobbyryttare så låter det mycket med alla olika hästar du har på gång om du samtidigt känner att du inte har ekonomin att köpa den häst du helst skulle vilja ha. Menar det inte som kritik, är bara nyfiken!

Jag har ekonomin till att köpa och hålla en häst i träning själv och mamma lika så. Wille kommer bli en underbar och fantastisk häst för mig så småningom men samtidigt så är han inte min på det viset utan snarare mammas häst. Jag vill ha en egen häst, som jag redan från början känner är min egna och som valt mig, som blir min bästa vän och som jag får många roliga år ihop med. De må ha varit jag som hittade Wille och blev såld på honom men det är mamma som lagt ned mest tid, pengar och engagemang på honom då jag själv haft två egna hästar vid sidan av som jag mest gett min kärlek och tid till.

Jag vill vara aktiv tävlingsryttare med tiden och helst hade jag velat ha 3-4 hästar i träning och tävling, men bara äga 1 då jag inte har ekonomi för mer än så i dagsläget. Så att mamma kan äga en som jag med tiden kan få tävla är ett fantastiskt privilegium för mig anser jag! 😀

En livsinvestering

Vi har alltid fått köpa outbildade och unga hästar på grund av att vi aldrig har haft råd med någonting annat. Redan som förstahäst blev det en outbildad som min mamma fick rida till åt mig samtidigt som jag lärde mig rida på henne. Häst nummer två vart lite äldre och förmodligen den enda hästen vi haft där vi inte fick tillbaka pengarna vi betalt i inköpspris, han var 11 år redan när vi köpte honom och såldes ett par år senare och hade då lite ålder. Ett år innan försäljning kom Chaboukie in i vårt liv, en inriden men outbildad 3-åring som var mer vild än tam i början. Han blev mitt säkra kort inför framtiden då hans värde bara steg och steg i samband med utbildning och ålder. Han skulle ha blivit min biljett till en mer rutinerad storhäst men en försäljning hanns aldrig med innan hans liv var över. Luckily var han försäkrad tillräckligt högt för att vi skulle ha råd med en storhäst efter detta.

Valet jag hade då var att antingen köpa en yngre häst, göra jobbet själv och ha många år tillsammans framöver eller så småningom sälja vidare och investera i någonting annat. Eller så kunde jag köpa en gammal häst som redan gjort sitt för samma pengar men då skulle den förmodligen sjunka i värde i takt med att åren gick. Nu blev det ju inte som tänkt här heller och jag fick ut 0 kronor på Flex försäkring förra året p.g.a hur vi hade valt att lägga upp försäkrandet av honom, no one but me to blame liksom. Men nu står man här ännu en gång och ska inom ett år investera sina pengar väl igen.

Tankebanorna går helt klart i att sälja Winnie till hösten och investera i en storhäst då det är det jag allra, allra helst vill av allt. Klart alla runtomkring tycker att man som ung och orutinerad ska satsa på en mer rutinerad häst men då måste man antingen ta fram stora plånboken eller så får man vara beredd att förlora sina investerade pengar/de investerade pengarna tar slut snabbare i och med att hästen redan är äldre. Och jag har varken en stor plånbok eller intresse av att förlora dessa investerade pengar snabbt.

Utan då vill jag hellre lägga dessa pengar på en unghäst (4-7 år) med kvalité för framtiden men som det kanske är gjort mindre med. Det vill säga, jag kommer behöva göra en stor del av jobbet själv men samtidigt kommer jag ha en bästa vän i många år framöver och/eller så gör jag en förtjänst vid försäljning om jag en dag beslutar mig för det.

Anledningen till att Winnie blir kvar såpass länge även om jag vill ha storhäst nu är för att det ska finnas någon typ av värde i henne så att jag kan investera dessa pengar direkt i en outbildad storhäst där jag kanske inte behöver skjuta till så himla mycket från egna besparingar då… Stora beslut att stå inför i höst minst sagt, vi får se vart det slutar.

Kväller

Tomt det är när Winnie har semester. Samtidigt är det skönt för jag har också kunnat slappna av och ta det lite lugnt, det behöver jag göra i perioder för att orka med allting. Lyssnar jag inte på min kropp och ger jag inte mig själv tillräckligt med vila så blir jag sjuk direkt, alltså verkligen med detsamma. Hittills har jag klarat mig utan en minsta tendens till ens förkylning under hela hösten och vintern, så jag hoppas att det håller i sig åtminstone. Winnie har haft en veckas vila nu på tisdag och ska då få 3-4 till. Idag röjde hon i hagen och var superglad, haha lillsnuttan. Ska bli superroligt och spännande att rida igång henne sen!

Wille blev riden i morse och såg avslappnad ut från start, kul att se framstegen för varje gång med lillgrabben. Ser även ut som han har växt lite vilket självklart bara är positivt, ganska ok snygg i kroppen nu faktiskt men det lär ju dröja ett par åt till innan han är färdigväxt och klar!

Nu ska jag strax varva ner för denna dagen som dock har varit otroligt lugn just för att jag behövt det #hej3timmars#powernap”. En fin vän har precis lämnat och det var mysigt att få prata ikapp lite grann med en människa som är fantastisk på alla sätt och vis! <3

Söndag

Hittade en häst jag ville ha på hästnet igår *buhu*. En brun valack dock, men hittade ett skimmelsto på nätet också som jag hade kunnat tänka mig att kolla på. Valacken var dock helt och hållet i min typ, inte jättestor, snygg brunfärg och vita tecken, hoppade superlätt och hade en fin uppsyn. Nu är det ju inte dags att köpa häst fören tidigast i höst när Winnie gått kvalitetsbedömning och blivit såld, men man kan inte låta bli. Hela jag längtar efter en egen storhäst nu, fy vad jag har saknat den känslan. Ett tag trodde jag faktiskt inte ens att den skulle dyka upp alls. Men nu ska jag hålla ut ett bra tag till, men det kryper i hela mig vill jag lova!

Nu är vi i alla fall klara i stallet för idag, ska dit och ta in senare och därefter kvällsfodra ännu senare ikväll. Jag ska hänga lite på hästnet och andra ställen igen, samt fixa och dona med en hel del andra saker!

Det bästa beslutet jag tagit!

En ledig dag blev det för mig. Både huvud och kropp tackade och tog emot så jag har varit bosatt i sängen sedan jag vaknade i förmiddags. Först nu börjar kroppen bli lite levande igen, den har bara värkt och varit tung hela förmiddagen. Det var nog nödvändigt med lite ledighet för min del!

Skillnaden nu och för ett år sedan är att jag verkligen kan känna att jag är ledig när jag är ledig nuförtiden. Det kunde jag aldrig när jag jobbade med hästar. Den enda lediga dagen man hade var otroligt ångestfylld. Man ville liksom hinna med allt möjligt för att utnyttja tiden samtidigt som man bara ville ligga och vila för att kroppen behövde det innan nästa jobbrace drog igång. Man hann aldrig vila ut sig helt och hållet och ångesten som alltid låg som ett täcke över mig på vardagarna fanns där även på min lediga dag och den känslan är bland det värsta jag någonsin upplevt. En ständig ångest, oro och klump i magen dag ut och dag in är hemskt. Jag är så sjukt glad att jag vände mitt liv och blickade åt ett nytt håll, nya drömmar och nya utmaningar!

Nu kan jag känna att jag har tid att vara ledig på mina lediga dagar och jag lever inte med ständig ångest och oro som tidigare, det är mitt livs största befrielse. Kroppen är absolut trött och behöver sin vila emellanåt, men jag blir aldrig slutkörd i botten som tidigare. Mår man dessutom bra i själen så känns hela livet självklart lättare även om kroppen är trött. För ett år sedan var jag sjukskriven i ett par veckor på grund av hemska magsmärtor som förmodligen var orsakade från stress. Jag fick uppleva mitt livs första panikångestattacker och jag fick känna på hur det känns när man bara vill stänga in sig i ett mörkt rum, gömma sig under täcket och inte träffa en endaste människa. Jag fick känna på hur det låter när man kan höra sitt egna hjärta slå och det känns som det ska hoppa ur bröstkorgen. Jag fick känna på hur endast ljud utifrån och vissa tankar kunde trigga igång hjärtklappningen och ångesten något så makalöst mycket. Fyfan vad glad jag är att jag satte mig själv först där och då, lämnade allting bakom mig och flyttade hem. Det är förmodligen en av de största tjänsterna jag gjort mig själv hittills i detta liv. Jag släppte samtidigt taget om den enda drömmen jag då hade och visste inte alls vad framtiden hade att erbjuda. Jag grät hjärtat ur mig när jag sa hejdå till C på tågstationen helt oviss om hur framtiden skulle bli. Men jag gjorde det, och det är jag så innerligt tacksam över så ni anar inte.

Det tog många månader innan drömmarna började avta. Jag drömde samma sak hela tiden i flera månader innan det avtog och jag slapp vakna upp med att ångesten sköljde över mig. Men den avtog och mitt välmående kom sakta men säkert tillbaka och jag kan inte säga något annat än att jag trivs super med mitt liv idag. Det blev inte i närheten av hur jag trodde det skulle bli, men jag har helt klart hamnat rätt och jag har lagt många saker och många människor bakom mig på vägen. Gosh vad glad jag blir när jag tänker på att jag bara har fantastiska människor i mitt liv just nu och har plats för ännu fler!

Nu har jag vilat klart för idag och ska sakta men säkert ta tag i livet igen, en video ska spelas in, två hästar väntar på att bli ompysslade och därefter ska det planeras storslaget ikväll tillsammans med bestie för snart strålar vi samman igen, bara några dagar kvar! <3

Obsessed with brown

Mitt framtida (skimmel)sto kommer bli så jäkla snygg i allt brunt jag kommer klä ut henne i. Jag är ju big fan of fluff som ni säkert redan har förstått och jag vill så småningom ha en uppsättning med ljust fårskinn och en med mörkt. Det innebär inlägg till benskydd/fårskinnsskydd, fårskinn på magplatta, fårskinn till förbygel samt padd under sadeln. Är helt obsessed med detta alltså och ser fram emot min framtida häst som ska få en fin garderob!

Sedan fick dessa snygga ridstövlarna bli med på bild också, för de ska också bli mina i framtiden. Det är ett par De Niro Roberto och detta är den snyggaste modellen på stövel enligt mig. Dessutom ska nog måtten kunna passa mig bra hoppas jag även om de brukar töjas lite med tiden (tyvärr). Nästa par stövlar ska verkligen vara helt enligt mina mått så att de sitter slimmat och snyggt!

Mitt älskade hjärta

När Flex var tvungen att vandra vidare så ifrågasatte jag hela denna ridsportgrejen, om det verkligen var någonting jag ville hålla på med eller inte. För mig var Flex mitt livs bästa vän och mitt livs häst, han fick det att pirra i magen som jag aldrig har känt tidigare och han är en av få hästar i mitt liv som fått mig att känna något, och han fick mig dessutom att känna någonting alldeles extra. Han var verkligen min häst här på jorden, det är jag helt säker på. Det vi hade är bland det finaste man som hästägare kan få uppleva tror jag, det är den känslan som gör allting ännu lite roligare och mer personligt, men samtidigt är det den känslan som också gör en extra sårbar när man står inför det tuffa valet och ansvaret. Flex var mitt ansvar och det enda val som fanns för honom var att låta honom få vandra vidare. Och den 6 december går till historien som en av de mest hemska dagar i mitt liv. Att säga hejdå till någon man älskar är förmodligen bland det svåraste som finns och man vet inte hur man ska förhålla sig till det, det enda jag vet är att tiden är aldrig nog för dem man älskar. Förr eller senare kommer stunden och då spelar det ingen roll om man fick 100 dagar mer eller mindre med varandra, för det gör ändå lika ont och är ändå lika svårt.

Jag är fortfarande helt säker på att Flex hade kunnat bli en fantastisk tävlingshäst tillsammans med mig om hans kropp inte sagt ifrån som den gjorde. För denna artrosen som han hade på halskotpelaren är något som har spökat länge, det är något jag känt av i flera år men aldrig så kraftigt som den blev i slutet när han också fick rörelsestörningar på köpet och hade väldigt ont. Det var liksom inte alls länge sedan vi trimmade, tränade och var lyckliga och helt plötsligt så var allting bara över. Och suget efter en ny häst har aldrig funnits där innan, fören nu.

Det kommer att bli en ny egen häst för mig så småningom när Winnie inte är kvar i bilden längre. Då kommer jag att leta efter min nästa drömprins(sessa) och jag vet redan nu att det kommer bli svårt. Att leta häst är som att bli avsläppt i en djungel och någon ber en att hitta hem. Och av alla drygt 100 hästar jag ridit de senaste åren så är det ca 1-2 hästar som jag hade kunnat tänka mig att köpa och som jag hade kännt gett mig det där lilla extra i vardagen som Flex gav. Jag har suttit på massvis med superfina, superstammade hästar med all potential i världen, men de har aldrig intresserat mig mer än att de varit roliga att rida och träna för stunden. Och de har aldrig varit någon Flex för mig. För jag vill inte bara ha en fin häst att tävla på, jag vill ha en allra bästa vän som jag inte ska behöva skiljas ifrån. En häst som ska ge mig något varje dag och som ska vara rolig till vardags.

Slut i rutan igen!

Klockan 06:21 i morse ringde mobilen och jag fick åka iväg på jobb, ja tack sa plånboken. Nu hoppas vi bara på lite jobb i helgen också innan jag sticker på tisdag. Tar tåget direkt efter jobbet upp till Kungsbacka som tidigare nämnt, blir supermysigt. Verkligen dags att träffa lite vänner igen för det är inget som riktigt hinns med till vardags. Får förmodligen besök på söndag också av en fin vän som kommer förbi så kommande veckan laddar jag verkligen upp med kompisenergi så det räcker ett bra tag framöver!

Igår hann jag inte att få i mig någon riktigt mat, men det kompletterades upp med en supermiddag idag som satt riktigt fint. Nu vill min trötta kropp lägga sig i sängen och jag ska preppa med massa vatten och D-vitamin och försöka få lite saker gjorda som hängt över mig de senaste dagarna, skönt att kunna beta av lite grann!

Jag ska planera videos inför nästa vecka också, men kanske inte när ögonen redan går i kors. Så är jag ledig i morgon så kommer vi garanterat att höras av mer än de sista dagarnas hej och hejdå-inlägg som jag skrivit!

Bland annat ska lite känslor om denna underbara häst ut här i dagarna, älskade hästen vad jag saknar honom.

Godmorgon, godmiddag, godnatt

Halvt död och utslagen ligger jag nu i min säng efter att precis ha slängt i mig en provisorisk middag då alla affärer var stängda nu när jag kom hem. Har alltså varit vaken sedan 5 och hållt igång sedan 05.30 i morse och nu är jag helt slut, huvudet dunkar och huvudkudden kallar! Lång jobbdag och sedan stalldag på det med allt vad det har inneburit. Bloggen är verkligen död just nu men en sak är säker, det kommer bli bättre 😉

Så fort jag är ledig igen så ska jag spela in lite videos, fylla bloggen med inlägg och nya bilder igen. Men när jobbet, stallet och livet avlöser varandra så orkar man inte alltid så mycket mer och det är helt okej! Winnie har det i alla fall supergott i hagen och nu har solen lyst i flera dagar också! Hon ska få busa av sig på linan när jag är ledig, det brukar var uppskattat från hennes håll.

När hennes vila är över så är det dags att helklippa henne för hon ser hemsk ut just nu, sedan komma igång, mäta henne och hitta en ny potentiell tävlingsplats för debuten! Det blir superspännande!

Och denna lillkillen gör framsteg för varje ridpass nu. Hans rids 2 gånger i veckan av en kille som gör ett superjobb med honom och som även ska börja hoppa honom sedan när bitarna fallit mer på plats. Framstegen är verkligen synbara vill jag lova. Första gången satt jag och gömde ansiktet i min jacka för att hela magen knöt sig när W drog sitt lilla race i ridhuset…

Zzzupertrött

Bloggtorka deluxe hade jag igår kväll när jag skulle skriva ett inlägg som skulle publicerats i morse. Så fort hästlivet står stilla så står blogglivet också stilla känns det som, åtminstone motivationen för egentligen finns det 100 andra saker att blogga om om jag bara tänker efter. Men just nu har jag inte riktigt orken eller framförallt fokuset till att skriva, det går lite i vågor det där. Jag kan liksom sitta och glo på ett öppet blad och bara tänka på annat, ibland blir det så.

Winnie har gått på semester nu, det har hon mer än väl förtjänat och nu får hon skrota runt i hagen varvat med promenader ute och lite longering om hon vill springa av sig i ett par veckor framåt, typ 3-4. Ingen brådska med henne i alla fall, hon ska få den vila hon behöver!

Nu ska jag krypa ner, bara lägga bloggen åt sidan ikväll för jag har ändå ingenting att komma med just nu och dessutom så är jag svintrött och ska upp tidigt för jobb i morgon igen så, godnatt på er. Återkommer dock alldeles snart igen! ZzzZzzZZzZzz

Kan vi inte bara njuta av dessa bootsens skönhet så länge? Tack! haha

 

Bara taggad!

Underbart med sol, just lovin’ it! Jag är på gång med middag här hemma och det blir en lugn kväll för min del utan någonting speciellt att hitta på förutom att äta haha. Stallet gick fort vilket är skönt när man jobbat till 16, mamma var ledig och hade gjort klart annat så det var bara lite ridning för min del idag.

Om en vecka sitter jag i Julias lägenhet tillsammans med henne och bara har det fett underbart, måste jag säga att jag längtar eller? Så otroligt sällan jag träffar alla mina närmsta människor så det är helt underbart de få gånger om året det faktiskt händer. Och hela 4 dagar med bästi Danai också gör absolut inte saken sämre, alltså verkligen livets vecka lovar jag!! Och sedan bjuds det på en hel del andra roligheter under GHS men det tar vi då!

Det ska bli roligt att få klä sig lite normalt igen också, ser verkligen fram emot det haha. Har ju alltid bara jobbarkläder eller ridkläder och något mellanting max 1 gång i månaden haha. Men innan det är dags för Göteborg så händer det en del andra roligheter så vi njuter av denna veckan också innan vi taggar GBG helt och hållet. Livet just nu känns bara helt sjukt jävla underbart vill jag lova.

Tuesday 14th

Då har vi överlevt de värsta månaderna på året och det känns helt fantastiskt att man verkligen märker av att vi går mot ljusare tider just nu. När november kommer och man ställer om klockan så känns det lite som att dra en svart sopsäck över huvudet som man sedan tar av någon gång i slutet på januari. Nu är vi i mitten på februari och man märker av direkt hur länge det är ljust på eftermiddagarna och jag blir helt lyrisk. Igår skrittade jag ut Winnie samtidigt som solen gick ner och det var bara så himla mysigt och man blir så glad när solen lyser <3

Nu väntar en förhoppningsvis fantastisk vår men man hinner väl bara blinka så är det sommar, höst och nytt år igen antar jag…

Idag heldagsjobb följt av lite ridning, I like!

Mina allra bästa vardagstips!

1. Skritta fram och av någon annanstans än i ridhuset och få lite annat underlag under hovarna. Om det så bara är fram och tillbaka på en hård grusväg, några varv runt ridhuset eller vad som helst. Mer varierat åt folket!

2. Kom bort ifrån väggen och börja rid ännu mer innanför spåret, det är först då du också kan känna om din häst verkligen jobbar rakt och korrekt eller om den fuskar och balanserar upp sig mot väggen. Rid in någon meter eller två innanför i både trav och galopp så får du ett kvitto på ditt arbete!

3. När du rider innanför spåret så våga ställ hästen utåt och se vad som händer. Kan det fortsätta i samma balans och tempo i såväl trav som galopp så är ni garanterat ett steg i rätt riktning än om hästen inte orkar hålla ihop sig där. Du får ett kvitto på om hästen orkar jobba rakt och ta i lika mycket bakifrån och det är perfekt för att få upp hästen på yttertygeln dessutom, precis som vi vill!

4. Släpp på handbromsen och våga låta hästen använda sina rörelser. Sitt inte och småhåll hela tiden, särskilt inte på de unga hästarna. Våga låta hästen galoppera på, följ hela tiden med i hästens rörelser och arbeta med hästen, inte emot. Självklart halvhalter emellanåt, men bli aldrig kvar i en halvhalt. Allting man gör ska följas av någon typ av eftergift för hästen.

5. Mer övergångar, avsaktningar, tempoväxlingar och igånsättningar åt folket. Det är stärkande arbete för hästen, den måste sätta sig på rumpan och få in bakbenen samtidigt som du tränar lydnaden hos hästen såklart.

Så – Harva inte runt längs med ridhusets väggar utan gör någonting bra av varje ridpass, se hela tiden till att hitta på någonting och ha en plan med varje nytt moment. Och variera underlag i den mån det går! Och kom bort ifrån spåret!

För dig som gillar inredning! <3

I samarbete med Jotex.se

Till er som gillar inredning och sådant (precis som jag också gör men varken har tid eller pengar till just nu), ni borde i alla fall kolla in min instagram johannagrantcom / http://instagram.com/johannagrantcom för där ligger en länk i min bio som ger er 30% på ett helt köp hos Jotex! Så missa inte att spana in det om ni är intresserade! Kolla bara bilden här nedan *.*