Graviddagbok – Vecka 14

Graviddagbok – Vecka 14 (13+1) – 26 juni 2019

Illamåendet tilltog igen med råge dagen efter midsommar. Alltså jag kände mig verkligen så bakis fast att vi ändå var hemma runt 00. Dagarna efter som följde bestod av illamående mest hela tiden och jag ville helst ligga i sängen för att slippa det. Förutom illamåendet som idag är värst på kvällen och när jag är hungrig så är det just hungern jag kan känna av. Min mage kurrar och är hungrig hela, hela tiden och det är jag så ovan vid. Jag har verkligen inte haft några bra matvanor innan och lätt kunnat gå hela dagar utan att äta, men nu är jag hungrig konstant och det har blivit så bara de senaste dagarna. Samtidigt så mår jag illa när jag blir hungrig och ofta efter maten också. Detta kombinerat med fortsatt halvkass aptit blir ett alldeles fantastiskt, härligt koncept!


Graviddagbok – Vecka 14 (13+4) – 29 juni 2019

Peppa peppa det känns som att illamåendet är helt borta nu och visst tackar jag för det! Men där finns fortfarande många, många symptom som visar på att där är bebis i magen i alla fall. Blodtrycksfall varje gång jag reser mig upp och jag glömmer likförbannat bort det varje gång så jag flyger upp ur soffa och säng och får sedan ta tag i något när allt svartnar. Förutom det de klassiska ömmande brösten såklart och en mage som nog faktiskt växer lite fast jag inte riktigt vill tro det än. Men innan graviditeten drog igång så hade jag gått ner några kilo när jag var sjuk så var smalare än vanligt så visst har man nog fått lite mage ändå men där är ju betydligt mer att vänta hehe!

Vi var på inskrivningssamtal i fredags samt fick resultaten på alla blodprov jag tog för ett tag sedan. Alla värden bra, järnvärdet precis på gränsen. Blodtrycket perfekt och proteinet i urinet perfekt. I övrigt inga konstigheter och inte så mycket frågor ännu, alla kommande besök fram till mitten på december är inbokade nu och jag väntar på remissen till RUL om ca 1 månad. Spännande!

Jag känner mig fortsatt trygg, känns skönt att första riskfyllda perioden är över såklart och ser fram emot allt vad som komma skall. För varje dag som går så vänjer man sig mer och mer vid allt och alla förändringar man står inför. Häftig process ändå som är så naturlig på något sätt. Är nog en helt annan grej att bli pappa då man inte har det ”naturligt” i sig på samma vis.

1. Första besöket. Konstigt, förvirrande, pirrigt och helt nytt! | 2. En bok man tydligen fick som jag skummade igenom en hel del av i början.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.