En simpel bana

Här är banan vi använde oss av på Ivo-träningarna och som jag även vet att Ivo ofta har uppbyggd hemma också, hoppade denna bana väldigt mycket under min tid i Bulgarien, och jag tycker att tanken bakom är super och något många kanske kan ha lite nytta av? Skymtade även samma bana i bakgrunden av en bild på Lisens instagram igår.

hoppbana

Den är väldigt simpelt uppbyggd, en linje på ena långsidan, två hinder på diagonalen och en kombination på andra långsidan. På träningarna nu senaste så hade vi 5 galoppsprång på linjen, men också mellan hindret på diagonalen och kommande hinder på långsidan, som en bruten linje. Sedan kan man rida denna bana i evigheter, och välja om man vill rida hindren på diagonalen som enkelhinder eller som en linje med 5 galoppsprång.

Som sagt, en väldigt simpel bana och kan du inte hoppa denna enkla bana på ett bra sätt, hur ska du då kunna hoppa svårare banor på ett enkelt vis? Denna bana är super att använda sig av till att bara fokusera på rytm, takt, galoppen, vägarna och allt det där som är superduperviktigt. När det fungerar på denna bana, kommer det förmodligen fungera mycket lättare även på en svårare bana tänker jag.

Man behöver inte alltid göra allting så himla svårt och komplicerat, för har man inte grunderna så finns det ingen anledning att ge sig på något svårare. Basicarbetet är trots allt grunden till allt, och dit kan man aldrig backa för mycket.

Arbetet med Wille (Film)

Här kommer en lite längre video på Wille med lite random snack i början, sedan lastning och sedan när jag arbetar honom från marken i ridhuset och sedan sitter jag upp och rider. Wille är som tidigare nämnt inriden hos Eamon Hickey i våras/somras och jag fick även en massa tips med mig när jag hämtade hem honom samt var där och hälsade på. Jag har utifrån dessa tips jobbat på så gott jag kan och visst har det gett resultat, med Eamons ord och tips i huvudet har vi jobbat oss vidare och format en trygg bubbla ihop, ett system som fungerar såväl för mig som för Wille. När vi arbetar utifrån detta system så vet han vad som förväntas av honom och kan därmed känna sig trygg. Det har märkts ganska tydligt på honom i nya miljöer, att så fort han sätts i systemet så taggar han ner väldigt fort och fokuserar på mig.

På nya platser så longerar jag honom alltid runt spåret för att han ska få lära känna omgivningen lite grann, alltid med fokus på mig. Jag stannar honom, tar in honom i mitten och berömmer emellanåt, sedan ut i trav på en volt runt mig igen. Sedan jobbar vi så tills vi betat av hela den nya platsen. När han sedan känner platsen så märker man direkt att han är avslappnad redan från början, även alla ”lustiga” saker som står i hörnen är ingenting han bryr sig så mycket om längre. Han vet vad vi förväntar av honom = han känner sig trygg.

Sedan longerar jag honom alltid en stund i början fortfarande för att känna av dagsläget och lära känna honom lite mer. Men hade säkert kunna sitta upp direkt. Men så fort vi är på en ny plats så kommer jag fortsätta att jobba så här.

Blir han sedan spänd, börjar kolla på saker eller försöker springa iväg så tar jag ner honom i skritt och snurrar honom runt på en liten volt för att ta tillbaka hans fokus på mig. Sedan prövar vi igen. Skulle inte det fungera som tänkt så sitter jag av, och börjar sedan om från början med longering, fokus på mig och sedan sitter jag upp igen.

Än så länge har allting fungerat toppen och jag kan inte med ord beskriva hur glad och tacksam jag är för det arbete Eamon och hans team lagt ner på Wille.

Fortsättning följer i alla fall. Nu är han trygg och okomplicerad i ridhuset, snart dags för utebanan i stället för omväxlings skull. Hela tiden jobba honom trygg, fortsätta jobba lite i det för förtroende och sedan utsätta honom för nya saker och nya miljöer. Så häng med!

Och förresten, missa inte det fina galoppombytet mot slutet av filmen. Han har SÅ lätt för byten, är så balanserad i sig själv trots sin ålder. Det blir en häftig häst det här tror jag.

Nu ska vi prata eftergift

Tycker det är lite synd att du tappat eftergiften i handen över hinderna efter att du bott i Bulgarien/Tyskland. Vet inte om det är ett annat ridsätt i de länderna som gör att man inte ska ge eftergift över hinderna. Men som sagt ett tips är att ge lite mer eftergift över hinderna så blir det inte lika mycket tryck i hästen mun/huvud.

Eftergift, eftergift och eftergift. Alltså jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men hela kommentaren i sig känns väldigt, väldigt dömande. Men en sak som jag uppmärksammat i Tyskland är att man rent generellt ger mindre eftergift där. Tyskarna är ju ganska mycket för att sitta ner djupt i sadeln och inte ge så mycket hand över hindret, något som jag aldrig riktigt kände passade mig som tidigare lärt mig att vara ganska lätt i sadeln. Men att jag skulle ge mindre eftergift p.g.a att jag har jobbat utomlands håller jag inte med om för fem öre dock. Allting handlar om hästen och situationen, precis som allting annat. Alla hästarna är olika individer och kräver olika ridning…

När jag fortfarande red B-ponny vilket är typ drygt 10 år sedan så tränade jag för en tränare som hela tiden bad oss att ge mer och mer och mer eftergift över små, små kryss. Det vill säga, hon tyckte i princip att vi skulle kasta oss framåt med händerna till öronen över minihinder och jag anser inte att det är rätt väg att lära. Ja man ska ge eftergift till hästen. Men nej man behöver inte överdriva. Och nej men ska absolut inte slänga iväg all kontakt man någonsin haft för att sedan återuppta den efter hindret med ett eventuellt ryck i munnen…?

1444

Som sagt. Hur mycket eftergift man ger tycker jag handlar om vilken häst man sitter på och vilken situation man befinner sig i. Och eftergiften bör också höra ihop med ens sits över hinder. Ta till exempel bilden här ovan. Egentligen har jag alldeles för dåligt skänkelläge och jag lutar mig alldeles för mycket framåt, men jag ger Flex så mycket eftergift som han vill ha över hindret. Efter detta hinder var det en lång galoppsträcka och innan hindret fick vi en distans som blev lite lång så jag drev på honom lite framåt. Hade det kommit ett räcke 3-4 galoppsprång efter detta hinder så hade jag förmodligen tänkt mig för ännu tidigare och suttit upp mer redan över detta hinder, annars hade det kunnat bli väldigt jobbigt.

1384

Här är min sits något bättre än ovan, jag kan fortfarande räta upp mig ytterligare lite om jag fick bestämma själv. Detta hindret är lika högt som hindret på bilden ovan, men Flex kräver inte alls lika mycket eftergift då vi stod i en annan situation. Här får han alltså mindre eftergift, men fortfarande nog med eftergift. Vilket man ofta kan se på filmerna som hör till mina bilder.

När vi tränings/lydnadshoppar hemma, precis som vi gjorde på filmen där jag fick kommentaren så var det inga höga hinder alls. Och rent spontant så kräver inte Flex så mycket eftergift, utan jag tycker att det ser väldigt mjukt och följsamt ut på filmerna, så att jag skulle ge Flex en massa onödigt tryck i munnen förstår jag inte.

Jag tycker att man ska anpassa sig efter situationen och hästen. Cloetta som jag red i Bulgarien ansåg jag hoppade bäst när jag gav mycket eftergift. Dock blev det som följd att jag följde med mycket framåt i sprången också och fick vara noga med att komma tillbaka i tid för att kunna fokusera på nästa hinder.

10149975_10152028962383861_2083658942_n

Men att slänga iväg hela sin tygel till en häst som inte kräver det borde/borde kunna (?) innebära ett ryck i munnen när man återfår kontakten igen. Så nej. Jag köper inte resonemanget i kommentaren alls. Bjuder på några Tyskland och Bulgarien-bilder under då du anser att jag slutat ge eftergift efter den tiden i mitt liv.

581 582

clo1a2-1

Och så en tävlingsbild på Flex från juli månad.

1445

Sammanfattning av helgen

Tänkte att vi kör en liten sammanfattning av helgen som har varit. Vad jag har fått fokusera på, ändra på och tänka på. Mina brister och lite allmänt snack.

  • Rent markarbetsmässigt har jag fått begära mer energi av honom och mer aktivitet bakifrån. Har jobbat mycket med att flytta honom för inner skänkel upp till ytterhand utan att ta för mycket i honom. Utan låta honom arbeta genom kroppen framåt därifrån. Han kändes bättre och bättre för varje dag och jag fick en mycket bättre och mer gummibandsliknande känsla. När jag sedan tycker att det känns bra så får jag inte bli bekväm där, utan ska begära lite till då, och lite till, hela tiden.
  • Rakriktad hästar. Stort fokus, har alltid varit med Ivo och är otroligt viktigt. När Flex blev rak på rätt sätt, det vill säga när jag lättade lite på ytterhanden och drev på mer med inner skänkel så började han helt plötsligt att röra sig genom kroppen, arbete genom kroppen bakifrån och fick normal längd på galoppsprången och helt plötsligt var det lätt att styra emot ett hinder. Innan hade jag honom rak, trodde jag. Men jag höll honom alldeles för hårt med yttertygeln och blockerade honom till att använda sin kropp på rätt sätt. Och när jag släppte efter lite och följde med mer i hans galopp så blev det en jäklans skillnad!
  • Galoppera i svängarna Johanna Grant. Hur svårt kan det egentligen vara? Ja det satt en bra bit in men igår under banhoppningen gav jag mig fasen på att bara fokusera på att galoppera på framåt i svängarna och vips så var ju allting 100 gånger enklare… minst! Jag är typen som börjar leta avstånd redan i svängen och panikar lite över att jag inte ser, men vem som helst förstår ju att man inte kan se något flera galoppsprång innan. Så jag har liksom plockat bort galoppen som jag inte ens haft från första början. Ja ni hör ju hur det slutar. När jag fixade en bra galopp och höll den hela vägen så var det liksom inga problem alls, och blev det lite nära eller lite långt ifrån så var det inte hela världen för vi hade tillräckligt med galopp för att lösa det ändå. Klapp på axeln till mig som lyckades hålla ihop det under söndagens träningar.

Alltså de tre största punkterna som vi behandlat i helgen. Sedan jobbat mycket med att sitta upp över hindret för att vara beredd på nästa som kommer. Samt att jag inte ska bli för stark i innerhanden. Samt att jag ska räta upp mig i galoppen och ha handen lite buren, hela tiden. Jag ville gärna krypa lite framåt när jag såg att vi låg fel och sänka handen och nästan bli lite fast i handen = inte bra. Så jag har massvis att tänka på nu framöver vilket är fantastiskt. Med motivationen på topp och målen i sikte så blir detta toppenbra tror jag. Kanske det blir hoppryttare av mig också så småningom!

Sedan vill jag tacka Ivo med familj och Backa Horse Invest för denna helg. Tack, tack, tack! Hoppas vi kan dra ihop ännu fler människor till nästa gång det blir träningshelg, det hoppas jag verkligen. Ivo är verkligen SÅ duktig på att förklara så att man förstår. Han tar liksom ner det på detaljnivå och ger mig som ryttare en insikt i det hela ur ett annat perspektiv. Han förmedlar liksom känslan man ska känna. Och sedan tycker jag att han är duktig på att lägga sig på den nivå man är på. Man behöver liksom inte hoppa 140 och ha ambitioner att rida OS. Det enda viktiga är att man vill liksom, oavsett om man hoppar 80 cm eller 130 cm. Hoppas vi kan bli ännu fler nästa gång!

Tack för denna helg!

Undertecknat en glad och motiverad Johanna

67

Ivoträning – Dag 3 av 3

Dagens träning innehöll mest banhoppning och lite linjer. Ivo hade byggt upp den banan han i princip alltid kör med. Återkommer kring det i ett separat inlägg. Flex var i alla fall helt med på noterna idag, och jag red också mycket bättre. Han bjöd på en riktig härlig känsla uppifrån när jag gjorde rätt och red rätt. Stor skillnad mot i vanliga fall. Förmodligen den mest lärorika helgen någonsin. Och jag fick verkligen själv känna skillnaden uppifrån när jag gjorde rätt och fel. Superdupertacksam för all hjälp jag har fått. Motivationen har slagit i taket fullständigt.

Tänkte att jag sammanfattar hela helgen i morgon när jag är lite mer klar i huvudet. Ett inlägg med allt vi har fokuserat och tränat på, lite varför och hur det påverkar och så vidare, kan vara intressant tycker jag!

Här bjuder jag i alla fall på dagens träningsfilm som nästan är enbart hoppning. Syns ganska tydligt när jag gör rätt och när jag trasslar till det för oss. Mycket fokus låg att ligga kvar i samma tempo på linjen på långsidan, när vi landat så råkade jag kicka till honom lite grann, om det var av misstag eller av gammal vana vet jag inte. Men pannkaka blev det, och man ser att sista gången jag kommer där så är det stor skillnad för då ger jag honom plats att hoppa ordentligt.

Dagens Ivoträning – Dag 2 av 3

Så dagens träning då. Han kändes mycket bättre redan från start och jag hittade ridningen lite oftare under detta passet också. Redan tidigt i traven fick jag en bra kontakt mellan hand och skänkel med en aktiv häst bakifrån vilket gav ett helt annat utgångsläge. Hittade liksom den känslan emellanåt och fick verktyg att själv ta mig dit. För när han var där fint mellan hand och skänkel, med en aktiv trav som tryckte på bakifrån så var allt annat också enkelt. Det var lätt att länga och korta, lätt att göra avsaktningar och igångsättningar. Så ett par månaders jobb med detta tänk blir toppen. Känns så skönt att ha fått en knuff tillbaka in på rätt bana igen.

I hoppningen så är det fortfarande att jag måste galoppera genom svängarna och hålla galoppen, inte börja leta avstånd för tidigt. Utan galoppera på, ha honom framför mig och då är det inte hela världen om han kommer lite nära eller lite långt ifrån, för då har vi galoppen som krävs för det.

Sedan blir jag gärna lite låg och fast med handen när jag tycker vi ligger trångt, i stället för att ha en lätt buren hand framför mig och räta upp mig. Träna, träna, träna! Så fort handen sjönk ner för långt så kände jag direkt det på Flex galopp, så upp något med handen och rida bakifrån in till ett mjukt stöd utan att plocka bort galoppen på honom.

I morgon blir det banhoppning. Ska bli spännande efter dessa två dagars träning. Jag vet ju precis hur jag ska rida och hur det ska kännas, hoppas på att kunna hålla fokus till 110% i morgon då. Ska begrunda dagens lektion nu under kvällen och kika på filmerna för att sedan förbereda mig mentalt och ha våra 130-klasser i målkikaren.

print1

print2

Träningsfilm – Fullängd med kommentarer

Så här har vi gårdagens träningsvideo. Den är i fullängd för er som är nyfikna att kika på det. Filmen börjar efter uppvärmningen när Ivo börjar hjälpa mig och jag förklarar samtidigt lite vad han säger till mig och vad vi fokuserade mest på under gårdagens träning. Glömde dock att tillägga att vi också fokuserade på att jag skulle komma tillbaka ner i sadeln lite snabbare efter hinder, hitta galoppen igen så jag är förberedd i tid inför nästa hinder. Hoppas ni gillar det. Och ni som bara vill se hoppningen, den börjar vid 11.10 i videon.

Dagens träning för Ivo

Idag har jag fått svar på så många frågor och funderingar. Fått massvis med hjälp att komma på rätt väg med Flex och även med mig själv. Det blir ju så att man lägger till en massa olater och sådant när ingen kollar på en med jämna mellanrum. Och jag har i princip inte tränat ordentligt sedan jag lämnade Ivo och Bulgarien för 2 år sedan. Har åtminstone inte fått den hjälp jag har velat ha sedan dess. Och får man inte den hjälp och de inputs man behöver så kvittar det ju om man tränar för någon eller inte.

Jag förklarade i alla fall att vårt problem är att han inte håller rytmen fram till hindren utan kortar ihop sig, spänner sig och slutar galoppera ordentligt ett par språng innan hindret. Så därifrån utgick vi och jag fick hjälp att jobba honom mer korrekt redan direkt efter uppvärmningen med fokus på att ha en rak häst. Något som Ivo varit på mig om massvis. Dock har det blivit att jag håller honom för hårt på ytter som i sin tur leder till att jag blockerar honom och inte låter honom galoppera ordentligt genom kroppen eller jobba igenom ordentligt. Så nu blev det fokus på att låta honom galoppera på framåt och få honom, med hjälp av inner skänkel att böja sig i kroppen och fånga upp på yttertygel utan att ta i honom för mycket. Och det dröjde inte många minuter innan galoppkvalitén var helt annan och känslan lika så!

Det var kort och gott det vi jobbade med. Och mitt vanliga problem att jag plockar bort galoppen i svängen i stället för att galoppera igenom svängen och sedan bara kunna sitta upp innan hindret och vänta ut. Samt att jag ska räta upp mig lite mer över hinder också.

1 timmes träning och jag fick enligt mig ovärderligt med hjälp. Helt plötsligt var inte distanserna långa längre, eller kombinationerna utan det flöt på bra. Nu ska jag bara hitta flowet där, komma in i den ridningen och jobba igenom Flex lite mer då han kändes lite emot mig emellanåt. Inte riktigt igenom kroppen. Men det kommer med tiden. Jag är bara SÅÅÅ nöjd. Bästa tränaren jag någonsin stött på, utan att överdriva!

Film kommer senare ikväll eller i morgon förmiddag!

63 64 65

Time to step up

Har fått en ny häst nu känns det som. Allting är tiptop och nu väntar bara massvis med galopparbete för honom innan vintern och kylan tränger sig på. Det är verkligen time to step up och utveckla hans galopp ännu mer. Vill ha den större, rundare och bärigare. Han är ju väldigt kort, ihopdragen och markbunden av sig själv men har innan sett skillnaden på honom när han fått korrekt arbete. Så det är fokus på att hitta tillbaka dit igen.

Rent hindermässigt så vill jag att han ska ta tag i hindren mer av sig själv. Alltså att han ska ta mig till hindret, galoppera jämt och rytmiskt hela vägen fram utan att börja studsa eller krypa ihop vilket han gärna gör. Det har vi också jobbar massvis med under våren och sommaren och det har också gett resultat. Så det är bara att fortsätta jobba därifrån vi är just nu helt enkelt.

Kommer bli mycket småhinder för honom framöver, bara för att han ska lära sig att hålla takten och rytmen. För att han ska lära mig att det är han som ska ta oss fram till hindret, vara framför mig och galoppera på utan att spänna sig och korta sig de sista galoppsprången innan.

Sedan måste jag självklart vara uppmärksam på mig själv och vilka hjälper jag ger uppifrån ryggen också. Är inte jag avslappnad och rider avslappnat är det klart att inte Flex heller kommer att vara avslappnad. Det känner ju hästarna av direkt. Så lika viktigt som att Flex gör det han ska, lika viktigt är det att jag som pilot är avslappnad och ger rätt hjälper uppifrån.

57

Willes arbete – 3 år gammal

Tänk att det redan är 5 år sedan Flex var 3 år. Jag minns det som igår och jag vill minnas att även han var väldigt mycket som unghäst. Vi brukade skritta fram honom för hand och sedan sitta upp och galoppera lite direkt för att tänka ordentligt framåt, annars konstrade han sig en massa. Har också ett par ridminnen i bakgrunden från den tiden som jag nog aldrig kommer att glömma. Som tur väl är så har han vuxit upp en hel del under dessa år, och växt en jäkla massa!

319

De sista ridpassen med Wille har verkligen gått riktigt bra, vi har bara tänkt fram, fram, fram och jag har blivit säkrare i mig själv på honom nu. Styrningen har fungerat bättre och det har rullat på helt enkelt. Av egen erfarenhet så trillar allt sådant på plats med tiden ju mer man rider på dem, har varit otroligt nyttigt och lärorikt att få rida alla dessa unghästar utomlands som jag har gjort.

Det viktigaste med en unghäst anser jag är – Skynda långsamt! Låt unghästen få vila. Låt den få några dagar/någon vecka i rad mitt i en träningsperiod och sedan längre perioder under vintern och sommaren där den bara får vara häst och filosofera på livet. Man får tillbaka det 100 gånger om. Det hjälper inte bara att traggla vidare på de små, ge dem vila så ska du se att allting sitter sen. Efter Willes vila kommer han förmodligen vara helt annorlunda.

12507191_1692773657626538_3394092794768905901_n

Det ligger en lång träningsperiod för honom bakåt nu i och med att han var på inridning i nästan 2 månader och sedan skulle jag fortsätta på det jobbet och vi skulle lära känna varandra samtidigt som vi kunde ta tillvara på jobbet som Eamon lagt. Så Wille har välförtjänt semester just nu ett tag framöver. Sedan får han en träningssession under hösten igen och sedan en längre period över vintern igen till att smälta allting ännu en gång.

En 3-åring brukar jag rida på ett ungefär 3 gånger i veckan, och med vissa kanske det räcker med varannan dags ridning och varannan dags vila medan andra kanske rids två dagar i rad, och vilar lite fler dagar i rad. Individanpassning helt enkelt. Men riktlinje på ca 3 gånger i veckan.

Framåtbjudningen är ju då A & O på en häst och som lättast läggs till grund när den är ung såklart. Rider gärna med ett dressyrspö så jag kan förstärka mina hjälper tills den förstår. Har aldrig sporrar på unghästar utan vill att de ska lära sig gå fram för min skänkel, och som hjälp använder jag dressyrspö och rösten för att lära dem.

26

När framåtbjudningen kommer naturligt så kommer resten också att falla på plats. De kommer hela tiden bygga styrka och lära sig hitta balansen. De kommer bli mindre vingliga och allting tar sin lilla tid helt enkelt. Med tiden kommer de också börja söka sig framåt, nedåt med huvudet och allt eftersom kan man ju sedan kräva mer och mer från dem såklart.

I september kommer Wille sättas igång igen lite lugnt och sedan kör vi på ett tag till och ser hur det känns. Sedan är han väldigt mycket överbyggd just nu och kommer växa en hel del så man får ju hela tiden väga av hur mycket ridning det blir och hur mycket man kan kräva av honom. Det är ju helt individuellt hur de är och hur de reagerar, så där får man vara uppmärksam helt enkelt. Men året när dem är 3 är generellt sett ganska chill, händer inte så mycket men lite lätt arbete med längre viloperioder.

Svar på fråga: Pessoasele?

Kan du inte göra ett inlägg om Pessoasele.? Jag har precis införskaffat en men har noll koll hur den kan användas då jag förstått den kan användas på så många sätt.

Jo men absolut! För det mesta så spänner jag selen ganska exakt som denna bild från Hööks visar. Alltså med ändarna under magen.

420424_02_508165639606ee0310e5a73d

Målet med min longering i en pessoasele knäppt på detta vis är att jag vill ha en lång, låg och avslappnad häst. Jag vill att den ska komma upp med rygg, fram med nosen och ner med nacken och arbeta på där i en bärig men aktiv trav. Jag skulle aldrig använda selen till att tvinga in hästen i rätt form vilket kan bli lätt hänt om man spänner den för hårt. Utan jag vill ha selen spänd så att den visar hästen vägen till denna form jag stävar efter. Det ska bara ta emot och vägvisa när hästen stretar emot massvis, annars ska den inte göra speciellt mycket mer än så.

Selen är en hjälp och en vägvisare till mitt mål, inget redskap som ska missbrukas och skapa obehag hos hästen. Precis som att jag också gärna använder sporrar, spö och graman på vissa hästar, vid olika tillfällen. Det är hjälpmedel och används de på rätt sätt i rätt lägen så är de fantastiska. Men det får aldrig bli ett tvång, stress eller obehag på något vis.


Ej Pessoasele på filmen dock.

När jag longerar så står jag heller inte bara i mitten och glor utan man kan arbeta hästen även vid longering med sele. Bland annat med övergångar. Få hästen att skifta gångarter i balans och låta den hitta balansen själv. Varierar även storlek på volt. Tar in den på en mindre volt, låter den böja igenom sig lite till inner och trampa under med inner bak, och sedan ut på större volt igen. Var aktiv och se till att hästen är aktiv och uppmärksam på dig.

Och sedan longerar jag inte så länge när jag väl longerar. Det är ganska krävande för hästen, samt slitsamt att springa på små volter. Därför jag vill ha dem i sele också och få dem att jobba mer korrekt – för att slita mindre på ben och kotor.

Sedan är ju tömkörning/tömlongering det som är mest att föredra om man är bra på det, något som jag behöver bli bättre på dock!

Lite så resonerar jag kring longering, pessoasele och hjälpmedel.

Tankar kring träning och uppbyggnad

Jag tänkte att jag skulle skriva ett lite mer specifikt inlägg om hur träningen ser ut med mina hästar. Tänkte att vi kunde inrikta inlägget på just Viva la Vida (Nameless) som synts här på bloggen ett tag. Så tänkte att jag delar med mig av lite tankar, förklaringar och planering kring hennes ridning och upplägg samt varför. Just ordet ”varför” tycker jag är så viktigt i denna sport oavsett vad det handlar om. Du ska kunna sätta ordet ”varför” framför allt du gör och sedan kunna svara utförligt enligt mig.

Om vi börjar med Nameless bakgrund och utgångspunkten jag hade när hon kom så är hon ett 6-årigt sto som tidigare inte gjort något speciellt. När hon kom var hon väldigt svag och ”springig”. Jag kunde inte sitta ner i galoppen för att hon helt enkelt inte orkade det och hela tiden försökte hon öka tempot och pipa iväg. Hon tyckte det var jobbigt att trampa under sina inre bakben och böja igenom i kroppen, men i övrigt en väldigt arbetsvillig häst som är väldigt mjuk i kropp och mun av sig själv. Stort plus för sin galopp som är riktigt härlig!

1434

Så om vi börjar med lite fakta. Muskler och kondition går i regel fortare att bygga upp än att stärka ligament och senor. Så med en häst som inte är ”uppbyggd” ännu så anser jag att det är viktigt att denna får tid att återhämta sig mellan varven. Det går inte fortare för att man trimmar i paddocken 5 dagar i veckan, utan de måste få vila upp sig och återhämta sig där emellan också. Och dessa ”vilodagar” när de inte trimmas brukar bestå av uteritter eller skritturer på hårt underlag. Hårt underlag bygger stärker senorna och ligamenten hos hästen och är i min träning av en häst som ska hålla en viktig del i vardagen. Efter lite hårdare trimpass/efter tävlingar/träningar så skrittar jag gärna ut på hårt underlag. Skritt efter hård träning är också viktig ur den aspekten att få ur mjölksyra från hästens muskler och mjuka upp den och denna del anser jag är något man bara gör mot sin häst när den har presterat, det är liksom bara ”vanligt hyfs”.

Så Nameless, Nameless då. Svag när hon kom. Fick stå upp i galoppen och i början fick jag jobba mycket med att hon skulle orka hålla rytmen i ett lägre tempo då hon gärna ville springa iväg. Drog ned på tempot så att hon var tvungen att vila på steget och därifrån ville jag länga ut hals och rygg och jobba henne kring innerskänkeln för att lösgöra henne. Nameless har lätt att gå i en högre form och behöver bygga mer muskler över nacke och rygg, därför rids hon mest i en lägre form just nu. Mycket övergångar, mycket tempoväxlingar och mycket lösgörande i ett första skede helt enkelt. För att mjuka upp och stärka henne.

1409

Idag har hon inga problem att hålla rytmen i traven, eller böja sig runt inner, eller länga sig i formen. Fortfarande inte riktigt där ännu i galoppen att hon orkar sätta in sina långa bakben under sig och bära sig själv ordentligt i en längre och lägre form. Hon blir gärna hög i nacken, sänker ryggen och lämnar bakbenen efter sig. Men det är något vi hela tiden bygger vidare på. Men som sagt, allting tar sin tid. Och för en häst som Nameless som inte har gjort så mycket tidigare och som var ur kondition och styrka när hon kom så är det viktigt att bygga upp sakta för att hon ska hålla som hopphäst. För denna hästen kan hoppa något så makalöst bra, och det kommer att synas ännu mer så fort hon kommit loss mer i kroppen och stärkt sig. Så trimpassen är viktiga för henne, men lika viktigt är det att hon får komma ut och röra sig i skritt och trav på grusvägar och asfalt för att se till att senor och ligament hänger med i samband med att intensiteten på trimpassen ökar.

Sedan longerar jag också gärna emellanåt, för det mesta i en pessoasele för att visa vägen in till en korrekt och avslappnad form. Alltid nyttigt att se från marken och även nyttigt att hästarna får jobba lite utan ryttare. Dock ganska krävande att jobba på volt i sele så dessa pass blir inte så långa, utan mest som ett komplement någon gång ibland i vardagen. Ibland endast jogging lång och låg i selen också efter ett hårdare pass för att mjuka upp och stretcha ut muskler.

Lite så tänker jag kring den vardagliga träningen. Sedan byggs veckoplanerna upp lite utifrån vad som händer med tävlingar och P&J’s och liknande. Försöker hålla mig så gott jag kan till planen såklart, men ibland dyker det upp oväntade saker eller saker tar längre tid än tänkt och då får man ändra om lite så att det passar in.

1378

Utan att ha blivit hoppad speciellt mycket under denna tid så har hoppningen ändå tagit sig i rekordfart. Markarbete, markarbete, markarbete helt enkelt. Men det är så fruktansvärt roligt att ”bygga” hästar och utveckla. Särskilt när det finns lite kvalitet i dem också. Och som pricken över i:et så har hon ett av de största hjärtan man kan hitta tror jag. En fantastisk individ som faktiskt ligger mig mer varmt om hjärtat än många tidigare gjort.

Flex träning

Flex hade ju en veckas lugnare arbete alldeles nyss och har inte galoppjobbat så mycket sedan dess, därav sin lilla kulmage som någon kommenterade 😉 Som unghäst hade Flex i princip fri tillgång till hö men man kunde ändå alltid se revbenen på honom i princip. Det är först från i början av i år som han har vänt helt och hållet, slutat att växa och man behöver inte vräka i honom hö längre, utan nu får man i stället snåla på maten för att inte ha en köttbulle i princip. Men förutom mindre grovfoder än tidigare så behöver han även en hel del galoppjobb för att se lite mer slimmad ut, men jaja, pållen mår bra och det är en hårfin gräns mellan att ge för lite och för mycket emellanåt!

I alla fall, det inlägget skulle handla om var hur jag arbetar Flex just nu. Jag jobbar mycket med att han ska sätta sig på rumpan, komma upp med ryggen och ut med halsen i en längre och lägre form. Utgår då gärna från en kortare galopp som jag sedan varierar fram och tillbaka, men för att få honom att sätta sig på rumpan som jag vill så utgår jag gärna från en väldigt samlad galopp.

Därifrån vill jag att han ska kunna länga, öka, svänga, böja och allt utan att gå ur den formen jag vill ha. Än så länge tycker han det är lite tufft, men det tar sig hela tiden och utvecklingen går framåt, inte minst märks det i hoppningen. Styrkehoppar också gärna i från en kortare galopp med en längre hals för att han ska stärka sig där då han gärna tar upp huvudet, sänker ryggen och blir något struttig i galoppen. Så vi jobbar helt enkelt vidare på detta spår som jag anser ger resultat just nu, men en bit i taget!

1424
Jobba i uppförsbacke, precis som jag vill ha det!

1421

1422

1423

Så vill ha honom rund, mjuk, upp med ryggen, lång hals och lågt huvud utan att han för den sakens skull blir framtung eller tippar framåt. Utan vill att han ska bära sig ordentligt med bakbenen så att jag får känslan av att han går i uppförbacke!

Ett ridpass hemma med Wille

Så tre gånger har jag hunnit rida Wille nu på hemmaplan, det vill säga ute på gräsbanan. Jag har ju en hel del respekt för den hästen med tanke på vad han hittat på tidigare och samma ska när han flög i luften uppe hos Eamon, så jag tar saker i sin takt och är hellre lite extra försiktig än utmanar ödet vilket kanske känns ganska så självklart!

dag 1 longerade jag lite längre och sedan skrittade jag och travade honom längst ena långsidan lite fram och tillbaka tills det kändes bra, då avslutade jag.
Gång nummer 2 så red jag i alla gångarter men galopperade endast längst med ena långsidan fram och tillbaka och la en volt tillbaka i skritt eller trav varje gång jag bytte varv för att checka att han var med på noterna.
Gång nummer 3 vilket var igår så red jag runt hela ridbanan i samtliga gångarter och han var superavslappnad och jättefin, behövde inte lägga några volter för att han kändes spänd eller sprang iväg utan han var fin rakt igenom. Så nöjde mig efter en kort stund och satt av. Longerar honom innan under samtliga ridpass.

1413

Börjar samtliga ridpass med att longera honom på en liten volt runt ridbanan i båda varven. Över bommar och snart även över en liten presenning (vattenmatta) så fort den kommit ut också. Stryker med spöet över honom för att han ska veta att spöet inte är något farligt utan bara ett hjälpmedel.

1414

När jag ”ptrooar” på honom så ska han vända sig mot mig och följa med mig när jag går bakåt och sedan stanna när jag ber om det och då sänka huvudet, precis som på bilden. När en häst sänker huvudet så är den avslappnad, litar på mig som dennes ledare och fokuserar också på mig.

1415

Stryker honom i pannan och över ögonen som beröm och säger att han är duktig. Är väldigt noga med att berömma hästar när de gör rätt för att förstärka.

1416

1419

Innan jag sitter upp så gör jag en procedur till som jag ska ta reda mer fakta kring innan jag berättar om den här, återkommer om det. Sedan ser jag till att hålla honom i fokus på mig och sitter sedan upp och börjar röra oss framåt.

1417

1418

Galopp åt båda håll. Skulle han spänna sig eller börja försöka dra iväg så tar jag in honom på en liten volt där jag snurrar honom för att återfå fokus innan vi jobbar vidare igen.

1412

Samma sak om han inte står stilla när jag ber honom. Då tar jag och snurrar honom på en liten volt för att återfå fokus och berömmer gärna när han gör rätt.

Ska filma nästa ridpass för att visa lite mer tänkte jag!

Back to basics – 3 viktiga punkter

Folk frågar ofta om gymnastikövningar, hoppövningar och massa sådant. Det jag skulle vilja framföra och framförallt poängtera är att grundjobbet är otroligt viktigt! Ibland känns det som att folk stressar för att de vill hoppa högt och på vägen missar otroligt många grundbitar.

  1. Utnyttja tiden gott folk!
    Tar man tillvara på varje ridpass, på varje övergång, på varje galoppfattning så kommer man en bra bit på vägen än om man bara saktar av lite hipp-som-happ eller harvar omkring längst med fyrkanten i samma tempo och form. Rid din häst! Tempoväxlingar, övergångar, volter, lösgörande arbete i form av skänkelvikningar, öppnor och allt det där. Se till att det hela tiden händer något, ge hästen en ny uppgift hela tiden. Vi som har mål och ambitioner med tävling använder väl inte ridpassen till att rida bara för att vi måste? Ta tillvara på chansen!

    Jag tar tillvara på mina skrittpass i skogen också. Gör halter, flyttar hästarna, böjer igenom och så vidare!

  2. Lätt en stabil grund!
    Man kan inte göra grunden på huset lite snabbt och haffsigt och sedan tro att huset ska hålla. Man måste bygga det rätt och stabilt från grunden. Samma sak med hästen! En grund som fungerar är ALLT och det är någonting man måste och kan jobba på vardagligen och som man hela tiden kan utveckla. Hur fungerar gas och broms? Inte bra? Nähä dags att träna på det då för det är grunden till att kunna styra runt på banan. Och våga rid, våga visa lite skillnader i tempot. Öka ordentligt och ta tillbaka ordentligt. Det ska komma när vi ber om det! Är din häst rak? Går din häst fram för skänkeln ordentligt? Är din häst lösgjord? Mer basicjobb åt folket, varje dag hela tiden!
  3. Krångla inte till det
    Arnold Assarsson sa en gång:
    ”Ska man se om en häst kan hoppa kan man behöva bygga lite större hinder, ska man däremot se om en ryttare kan rida lägger man en bom på marken”

    Och visst har han rätt i det. Kan man inte rida på enkla bommar på marken, eller enkelt uppsatta banor – hur kan man då gå in och hoppa en nationell 120? Enkla banor, bommar, små hinder – Det ska bara sitta i ryggmärgen. Bommar på marken kan man dessutom nöta hur mycket som helst. Är hästen rak? Galopperar hästen i svängen? Rider du som du ska? Får du med yttersidan? Och så vidare i all oändlighet. Gör det enkelt, fokusera på att grunden sitter!

183

Gymnastikhoppning

När jag vill gymnastikhoppa hästarna så brukar jag ofta bygga upp studs eller serier. Det finns egentligen 1000 olika sätt att bygga serier på och det är väl egentligen mest fantasin som sätter stopp, men man kan också fundera lite på vart ens hästs svagheter sitter.

Till exempel så hoppade jag en häst förra veckan som gärna hoppar till vänster över hinder och som gärna piper iväg både innan och efter. Då valde jag att hoppa ett enkelt kryss med travbom innan och bom efter. Jag höjde upp krysset (eller sax heter det väl egentligen) ganska ordentligt så det blev ganska ”brant”. Då var han tvungen att vänta, hoppa i trav och sedan hoppa i mitten av hindret eftersom att han inte hade något annat val. Man kan också rama in på ett räcke med att lägga två snebommar vid sidorna för att få de att hoppa rakt.

5,5an är också bra för att träna styrka. Då kommer man in över en travbom, sedan ett kryss och sedan ett galoppsprång till en oxer. Då får de också ta i ordentligt och kan inte hoppa på fart.

I övrigt brukar jag sätta upp lite studs och sedan använda fantasin till resten. Gärna komma in i trav för att de inte ska kunna springa iväg utan måste skjuta ifrån ordentligt.

31

Konsekvent och tydlig

Något jag försöker vara noga med när jag rider och utbildar hästar är att alltid reagera likadant på olika situationer som uppstår. Med hästar måste man vara konsekvent och tydlig för att de ska förstå en ordentligt. Man kan inte tillrättavisa sin häst ena gången den går över den och nästa gång låta bli, för då kommer den inte förstå att det är fel att gå över en. Kanske inte ett jättetydligt exempel men jag kommer dra några fler här nedan.

Egentligen är det samma sak för oss människor. Gör man någonting på rätt vis, så kan det inte vara på fel vis nästa gång, då blir vi ju helt förvirrade. Då ställer vi oss själva frågan vad som är rätt och vad som egentligen är fel.

Vi kan ta Flex som ett exempel. Han har gärna velat springa iväg efter hinder och lämna bakbenen efter sig. Därför har jag tränat otroligt mycket och väldigt konsekvent med att han ska ligga kvar hos mig efter hindret. Och ju mer jag har tränat desto finare har han blivit. Men jag har aldrig låtit honom sticka iväg för mig. Och har han ändå gjort det, så har jag lagt in honom på en liten volt, fått tillbaka bakbenen under honom och gjort om, ännu mer tydligt och ännu mer konsekvent. Släpper jag sedan efter på det systemet och låter honom dra iväg en gång så lär han sig direkt att ”jaha, så kan man göra för att slippa jobba”. Tydlig, konsekvent och lika dant. Har inte hästarna ett system och en rutin kommer de försöka tänja på gränserna, precis som en tonåring 😉

Samma sak vid hantering. Du kan inte bli arg på hästen ena gången den springer iväg med dig hängande i grimskaftet och nästa gång skratta och rycka på axlarna. Då kommer den aldrig lära sig vad som är okej och inte och de kommer lära sig fort vad de kan hitta på och inte.

Mina ledord i ridningen är verkligen att vara konsekvent och tydlig. Är man det tillräckligt länge för att lägga en bas så kan man självklart släppa efter lite på ”gränserna” för att se hur hästen beter sig och om den fortfarande håller sig inom ramen såklart. Tydligt beröm när hästen gör rätt för att försöka förstärka det såklart.

2

Att fastna i sin comfort zone

Ja, fast i en comfort zone skulle jag absolut vilja påstå att jag är. Det var en kommentar här på bloggen för ett tag sedan som gav mig ett litet ’wake up call’ faktiskt, minns inte från vem eller när jag fick den.

Allting handlar i alla fall i grund och botten om mig och Flex och tanken att jag alltid tycker att vi står och stampar på samma ställe. Vi har liksom hamnat i någon typ av bekväm zon där ridningen mer eller mindre fungerar bra, men vi tar oss inte framåt i utveckling och det känns som att jag inte tar tillvara på våra ridpass.

Min lösning på problemet är
1. Att börja sätta upp olika mål och övningar för varje ridpass. Att idag ska jag öva på t.ex förvänd galopp och då ligger fokus på den förvända galoppen. Inte bara 2 varv i förvänd galopp mitt i ridpasset och att det sedan kändes bra så. Utan nej, fokus på förvänd galopp, känns det bra så tänj på gränserna, gör volterna mindre, ändra ställningen, sätt mer tryck och så vidare. Välj ut några moment och fokusera på dessa, våga tänja på gränserna och våga rida ännu mer är några ord jag skulle vilja säga till mig själv!

2. Ta tillvara på ridtiden och alla moment jag gör. Varje igångsättning, varje avsaktning och varje galoppfattning räknas. Varje steg ska vara planerat. Inte bara ”lalla” omkring och rida lite här och lite där. Fokus från början till slut. Från göra i ordning häst, till att värma upp och till att stretcha och massera efteråt. Detaljer är det som räknas i slutändan.

Och att skriva ner detta för mig själv ger mig en större inblick än att bara ha det i huvudet faktiskt. Dags att börja planera ridpassen lite mer, och hur veckorna ska se ut. Det är dags nu. Dags att lägga mer energi och ta oss en bit vidare på vägen och inte bara stå här och stampa hela tiden.

Någon som känner igen sig? Någon som har tips?

421

Vintersäsong och ridhustider

Nu ska vi upp ur motivationsdippen. Dags att börja planera, strukturera och utnyttja dygnets lediga timmar helt enkelt. Flex är i grund och botten tävlingsklar, förutom att han måste träffa equiterapeut och tandläkare. Men i övrigt så behöver han bara finslipas någon vecka eller två för att kunna starta. Men eftersom att han ändå måste checkas igenom så går han på lite halvfart nu och fram till efter jul då jag har varit ledig och sedan är det dags att börja träna och bygga häst igen med en plan bakom varje ridpass och bästa möjliga förberedelse inför ridpassen också.

Vintersäsong betyder ridhus. Ridhus betyder mindre yta än under utesäsongen. När man tränar och tävlar i ridhuset så gäller det att ta tillvara på varenda meter och rida ut i hörnen då hindren sedan ofta kommer väldigt fort, och tätt inpå varandra. För att kunna fixa detta behöver man en häst med styrka som orkar sätta sig ordentligt i svängarna utan att tappa galoppen och sedan ta sig över sprången, samt en lydig häst som är snabbt tillbaka när hindren sedan kommer tätt inpå varandra. Därför använder jag gärna vinterperioden och ridhussäsongen till att just träna en massa styrka och lydnad. Ta tillvara på metrarna i ridhuset och känna att hästen är helt med på noterna.

När det sedan blir sommar som innebär stora gräsbanor så är det ofta ett högre tempo och en större galopp som efterfrågas. Därför konditionstränar jag ofta mer på sommaren, då har man dessutom mer plats för detta än innanför 4 väggar. Lydnaden vill man självklart också ha här, men rent generellt så tävlar man i en större galopp och ett högre tempo och hindren kommer inte så snabbt inpå varandra som i ridhuset.

1

Så under de ridpassen vi gör fram till jul och sedan efter det kommer handla mycket om styrka, lydnad, övergångar, tempoväxlingar, bomjobb, småhinder, serier och så vidare varvat med rena skritt/travpass på hårt underlag ute och vissa dagar lätt longering eller dubbla pass i skrittmaskinen.

Hur resonerar ni kring detta? Frågor?

Novabett

12

Novabettet är ett bett jag har haft i min samling sedan 2009 då jag började rida Chaboukie som till en början inte ville ta stöd på bettet och komma till korrekt arbete. Då blev det en period med novabett för honom innan vi övergick till vanligt tredelat.

Novabettet är ett bett jag är positivt inställd till att använda i just perioder på en viss typ av hästar. T.ex rider jag en häst på jobbet just nu som gärna krullar ihop sig, inte vill jobba rakt eller korrekt och som inte tar stöd på bettet. I stället för att suga tag på bettet och länga ut halsen, komma upp med ryggen och in med bakbenen så kör hon bara in huvudet i bringan, ner med ryggen och lämnar bakbenen i kommunen bortanför.

Valde då att testa novabett då hon är en typisk ”Novabettshäst” enligt mig och på bara några få ridpass tycker jag redan att skillnanden är stor. Hon börjar våga söka stöd i bettet, länger ut kroppen och jobbar mer avslappnat genom hela kroppen. Hon har inte riktigt velat jobba rakt och har inte riktigt förstått detta med yttersidan så jag har jobbat mycket sidförande och lösgörande arbete med henne.

Grejen med novabett är att jag tycker inte att det fungerar i all evighet på de flesta hästar. Utan det kommer en dag när jag fått igenom resultatet jag vill med det och kan övergå till vanligt tredelat för att novabettet helt enkelt blir ”för bra” och jag får i stället alldeles för mycket häst i handen. De har jag i alla fall upplevt på flera hästar, sedan stämmer det självklart inte in på alla!

330

På min ungponny satte jag in ett novabett från start (inridning) med positiva resultat. Idag går hon på vanligt två/tredelat.