Bra onsdag!

Att börja dagen med att prata i telefon var verkligen inte fel, man vaknade till och kom igång. Var i stallet redan klockan 8 för att fixa i ordning där och ta Humlis på en tur i skogen och nu har jag hela dagen framför mig till att göra vad som faller mig i smaken. Blir upphämtad av Mell om en stund som ska få fixa mina fransar samt klippa mitt hår lite grann (och jag ska fota hennes hästar lite samt lär jag väl bli upptvingad på någon kamel också), skönt att jag hinner med det innan helgen som bjuder på bästis-weekend i Sveriges bästa stad och på konsert med världens bästa Håkan! Livet leker lite smått får man väl ändå ta och påstå och jag passar på att njuta så mycket jag kan av sommaren (utan sommarväder) mellan jobbpassen. Om knappt två veckor åker jag på en konsert till (!) så vore ju dumt att klaga känner jag!

Lite så det är just nu, i morgon jobb ett par timmar till men sedan tar vi ett par dagars ledigt fram till måndag, älskar att vara timanställd och äga mitt egna liv så vidare man får in tillräckligt med jobb däremellan men det börjar så sakta rulla på igen. Dock så längtar jag till på vad framtiden har att erbjuda för lär ju knappast jobba på lager eller inom hemtjänsten förevigt 😉

Hjälm till salu!

Säljer min JW Shiny Hat till den som vill ha. Aldrig avramlad i men har några småskrap efter hantering, inget man direkt tänker på dock. Storlek 57. Tänkt pris är 700, då ingår hjälmväska från JW också. Ej VG1-märkt men fungerar super som hemma och träningshjälm. Säljes pga att den är för stor för mig. Skicka mail till johannagrant@hotmail.com eller PM på facebook!

Monday

Alltså kan inte sluta kolla på bilder på Lillnasse, jag tycker att han är så vacker och magisk på något vis. Måste kika på om jag kan få loss lite tid att åka till Småland och hälsa på honom framöver, har ju inte ens träffat honom ännu men ändå ligger han mig redan så nära om hjärtat. Vill liksom också lära känna hans milda snälla jag (så länge det varar haha) och pussa på hans mjuka bebismule, det är väl alla hästtjejers dröm?!

Motivationen för bloggen och hästarna börjar så sakta leta sig tillbaka igen och det har nog aldrig känts så roligt att bara vara i stallet. Behöver liksom inte göra något speciellt, utan kan bara sitta och glo på mobilen utan att få panik över att jag borde göra någonting annat med min tid. Det har suttit kvar länge i mig sedan min period utomlands, att göra allting så fort som möjligt så jag får någon tid över till någonting annat (typ duscha, sova, äta, umgås med vänner). Men nu börjar jag kunna slappna av och ta de med ro och inte få inre stress när klockan tickar iväg, glad över det vill jag lova!

Idag har Humlis fått röra lite lätt på benen, i morgon ska Winnie få ett kortare ridpass och Wille ska få träffa tandläkaren.

Nya boxskyltar!

I samarbete med gravyrbutiken.se

För ett litet tag sedan dök dessa snygga boxskyltar upp i brevlådan. De är gjorda i plast men jag blev positivt överraskad hur snygga och proffsiga de såg ut ändå. Är faktiskt riktigt nöjd och tänker att Nashville också ska få en egen när han skaffar egen bostad! Utöver boxskyltarna så fick jag dessutom hem ett par mässingskyltar med mitt namn på. De större ska sitta på en pall respektive min schabrakhängare och de mindre ska jag på något vis få fast på min lädergrimma samt min martingalplatta.

Gårdagens Winnie + Storhästarna

Fokus med Winnie är precis som jag alltid tjatar om allt basicarbete som är så otroligt viktigt. Det handlar om att hon ska vila på steget och inte rusa iväg, jag ska kunna länga ut tygeln och hon ska söka sig nedåt fast i samma takt, det vill säga varken öka takten eller minska den. Hon ska söka jämt stöd i munnen och böja igenom i kroppen när jag ber om det. Just nu jobbar jag mycket med att flytta henne undan för inner skänkel och fånga upp på yttertygel men också ytter skänkel åt andra hållet. Jag vill kunna mixa och ställa fram och tillbaka precis hur jag vill utan att Winnie går ur formen eller ändrar på takten. Men hon är bara 4 år och vi tar helt enkelt en sak i taget, men det är vår målsättning hela tiden och hon utvecklas hela tiden på rätt håll tycker jag!

Har precis samma tänk på Humlan men hon börjar bli riktigt fin och stadig nu, galoppen är nästa projekt som dock har tagit sig ordentligt. I början var det lätt sits, hon hängde i handen och stack iväg med mig samtidigt som hon skuttade lite överallt. Nu kan man ändå sitta ner lite lätt i sadeln och galoppera henne på små volter, det är en härlig skillnad.

Wille genomförde sitt första ridpass efter vilan igår med I på ryggen. Han hade tydligen varit väldigt loj och lugn, något bakom skänkeln. Men Wille är inte riktigt någon man bara går på framåt så det tar den tid det tar där också, men upplever att han har blivit ännu mer tillfreds och trygg i sig själv efter sin sommarvila!


Haha hon ser för rolig ut på bilden ovan men samtidigt visar hon också lite av sin fantastiska skritt, för hon trampar verkligen igenom något makalöst i skritten och hela hästen liksom gungar fram!

Lördag

Här hann det att dö eftersom att jag tog på mig ett extra jobbpass igår så jag var på jobbet från 7-22 och var lagom go när jag kom hem, stendäckade och sedan ett 6-timmarspass idag igen. Sedan tog jag en 2 h lång powernap innan jag begav mig till stallet.

Winnie är som nämnt på gång nu och hon var fantastiskt fin idag, jag bara satt och log som en liten barnunge. Det tar sig verkligen. Jag har lite bilder och filmer från dagen också vilket jag ska redigera strax. Hon känns superfräsch men ska boka tid hos equiterapeut på måndag för att jag vill ha henne helt genomcheckad och sedan ska jag börja kika på tävlingar om 4-5 veckor. Det känns superroligt i alla fall.

Humlis har det lite lugnare så tog henne ca 10 minuter på linan och herregud vilka framsteg i jämförelse med för några veckor sedan. Det brukar ta emot lite åt höger men det syntes ingenting idag så det var roligt att se. I morgon blir det skogen för båda två så vidare det inte spöregnar (vilket det nog ska göra…)

Torsdag

Ledig torsdag för min del och jag började skriva ned allt jag ska göra på en to-do-list och den växte sig lång alldeles för fort. Men dagens viktigaste är att njuta av solen medan den är här faktiskt, mina likbleka ben kan behöva lite av den varan. Sedan har jag även börjat skriva ner en massa filmidéer men jag måste bara komma igång med det också igen och dessutom måste jag en sväng förbi Media Markt med min senaste kamera för det är något som är knäppt med fokusen där, eller så är det bara jag som är helt okunnig men det har ju fungerat tidigare så….

Hästarna tar det lugnt just nu, Winnie är avmaskad bara precis nyss och Humlis är vaccinerad. Danai kommer dessutom i morgon kväll och stannar över helgen och nästa helg åker vi till Göteborg och går på Håkan-konsert. Känner att jag lever ut sommaren till fullo för en gångs skull. Lite mer sol och kanske till och med lite strand hade ju dock inte varit fel.

Så här ser Mini ut just nu. Supernyfiken att få se bättre bilder på hans spännande färg som börjar synas mer och mer. Dessutom tycker jag han ser ut som en gigantisk fölunge men det är kanske bara synvilla. Han är redan 2,5 månad gammal ändå, finaste ponnyhingsten!

Ivo-träning till hösten!

Nu ni kära vänner och ovänner. Nu verkar det som att jag snart har datum för IVO-träningar till hösten, är inte det bara helt fantastiskt? Det tycker jag i alla fall och det bästa av allt – jag kan själv vara med! Så jag tycker att ni som har frågat och som är intresserade ska skriva ner helgen som ligger i skiftet mellan september och oktober för i detta första skede så är det preliminärt den helgen som Ivo kommer till Sverige och jag lovar er allihopa, ni vill INTE missa! Helt jäkla magisk är han. Vet ni redan nu att ni vill vara med så skicka ett mail till johannagrant@hotmail.com . Mer exakt information om detta kommer att komma ut inom en vecka och har ni några specifika frågor så är det bara att maila, kommentera eller PM:a mig på facebook så reder vi ut alla frågetecken. ALLA är välkomna, hästar som ponnyer. Träningen anpassas efter er/oss!

Tacksam

Jag kan väl inte vara den enda som tycker att Humlan och Flex har sina likheter emellanåt? Jag vet inte om det bara är färgen, kroppen och deras liknande tecken som gör det eller om det är något mer. Oavsett så ger Humlan mig otroligt mycket glädje och kärlek och det får saknaden av Flex att minska lite grann. Men även om det har gått över ett halvår sedan Flex fick lämna oss så känns det fortfarande helt overkligt. Han var min häst här på jorden. Fanns ingen som kunde få mig att känna mig så genomlycklig och sprudlande glad som den hästen. Men det fanns ingen häst som heller kunde få allting att kännas så hopplöst och hemskt. Jag är trots allt glad att vi fick ett svar på hans beteende i ridningen efter alla åren av funderingar och tankar. Och jag är glad för de åren vi fick tillsammans även om de var allt annat än framgångsrika, han var allt.

Livstecken

I samma sekund som jag hoppat i stallkläderna och var på väg till stallet så fick jag erbjudande om jobb så jag svirade om och stack på jobb till strax innan 22 ikväll i stället, snabba svängar här kan man säga. Men det var både trevligt och gick fort så jag ska absolut inte klaga! Sedan får vi se om det blir jobb tidigt i morgon bitti också eller inte, hade inte tackat nej i alla fall för jag hoppas att bästis kommer ner till nästa helg och då ska jag då garanterat inte jobba! Ska bli jättespännande att slänga upp henne på hennes egna häst vill jag lova!

I alla fall. Jag har jobbat mer eller mindre hela dagen, hade en paus på några timmar när jag trodde jag skulle vara ledig resten av dagen så det blev en liten powernap, men icke och därav ingen uppdatering idag. Hoppfilmen på Humlan ligger snart redo för export så den får ni också upp inom det närmsta och sedan lite annat skoj på G också!

Thursday

Solen skiner och jag tänkte leta fram alla kameror och tillbehör. Förhoppningsvis har de inte dammat igen fullständigt någonstans men man vet ju aldrig, dags att ta tag i den biten igen i alla fall.

Winnie gick ett pass i ridhuset igår, finns en del att jobba på kan man väl säga. Humlis longerades och höll på att dra med hela mig över ridbanan när hon gick bananas och bockade som aldrig förr. Wille ser otroligt fin ut i tömkörningen nu, betydligt mer lugn och stabil och ska ridas igen till veckan. Nashville är oroväckande mycket stickelhårig och jag intväntar spänt en ny bildbomb. Jag spekulerar för fullt gällande hans färg nu, han känns liksom alldeles för skimlig för att det ska vara rimligt men jag får invänta honom och se hur det ser ut när han fällt ur hela sin fölpäls. Men jag spekulerar ändå (hehe).

Om 10 dagar är det exakt ett år sedan jag tävlade sist, vad hände där kan man ju fråga sig. Snart är hösten och äckelvintern här återigen och jag kommer gå i ide. Passar på att njuta av sommaren och solen när den är här i alla fall, vore dumt att göra någonting annat!

Häststatus

Full rulle igår där dagen började med att Wille & Winnie fick åka till kliniken och få nya skor på sig. Då Wille ska sederas vid skoning så åker vi in med honom och då brukar vi passa på att ta med Winnie samtidigt! Så nu är de fina i fötterna och klarar sig ett tag till, alltid skönt när det är nygjort. Därefter hade hästarna en lugn dag, idag är det däremot motionering för båda damerna på schemat!

Det är också hög tid att ta med kamera och visa hur snygga alla hästarna är just nu. Alla tre ser faktiskt riktigt bra ut just nu och det är superroligt att se. Wille är igångsatt efter lite sommarlov och han verkar ha coolat ner sig betydligt under denna perioden som har passerat. Alltid lika roligt att se vad som händer med de små när de har fått ett mentalt break över en längre tid.

Tjejerna

I förrgår fick Humlis ridas över lite bommar och ett litet hinder. Hade bom – 5 galoppsprång – sockerbitshinder – 5 galoppsprång – bom som vi red över ett par gånger. Började i halvt kaos men i slutet så hoppade hon precis så lugnt och enkelt över som hon ska göra. Väntade på hindret och kastade sig inte iväg och då kan man lika gärna avsluta där och i stället ta upp det en annan dag igen!

Igår fick hon komma ut i skogen i skritt och trav där hon bara skulle vara lång och låg, var nog skönt för henne vill jag tro! Idag blir det bara lite lättare longering på sin höjd.

Winnie red jag i ridhuset i förrgår, kändes väldigt bra och igår red mamma ut henne i skogen. Dags att knäppa lite bilder på donnan någon dag, har ni saknat henne här på bloggen?

Back to business!

Eftersom att jag kommer vara borta hela helgen och inte ha tillgång till att blogga så ska jag ta tag i min plikt att uppdatera här igen och inte överge er för flera dagar igen som jag har gjort den senaste tiden. Men som tidigare nämnt, motivationen under våren har verkligen inte varit på topp emellanåt. Livet har fällt undan benen på mig flera, flera gånger och varje gång man har rest sig och mår bra igen så får man sig visst en käftsmäll igen. Visst är det härligt? Jag har både skrattat och gråtit mig igenom all skit som händer hela tiden men i slutändan så vet jag att det alltid blir bra i alla fall, för det blir det alltid så länge man håller fokus, lägger sin energi på rätt saker och följer magkänslan.

Nu är i alla fall alla hästarna på väg igång igen, det är sommar, jag mår sådär underbart jättebra så att det nästan bubblar i mig och livet ligger framför mina fötter helt enkelt.

Humlisen ska fortsättas byggas upp inför allt vad framtiden har att bjuda på och ljuset i tunneln blir bara mer och mer synlig för varje dag som går. Winnie ska igång, tävlas lite grann och säljas. Wille ska igång efter sin sommarvila (dock ej av mig) och sedan ska han fortsätta hoppas och kan förhoppningsvis vara startklar till hösten vilket ska bli obeskrivligt roligt. Jag tror verkligen på en hästen, tror han kommer bli helt fantastisk med tiden. Men vår tid är inte inne ännu. Nashville ska få leva livet i några år såklart, men ska garanterat upp och hälsa på honom och fixa lite bloggmaterial till er också!

Nu var det ett år sedan jag tävlade sist (igen) om några veckor. Då hoppade jag och Flex 120 med en nolla och ett retligt nedslag i den första klassen. Älskade finaste hästen, mitt livs fyrbenta kärlek<3

Kvällstankar och ett svar

Innan jag svarar på min frågestund så kommer jag bara gå ut allmänt och säga till er att jag inte kommer att besvara alla era frågor men det kanske ni redan förstår. Det finns för mig ingen som helst anledning att gå ut offentligt på internet med vad som har hänt mellan mig och respektive människor och varför jag inte längre samarbetar/är vän med dessa. Det är flera kapitel som avslutats i mitt liv det senaste året och jag har aldrig ångrat mina val och känner inte att det är någonting jag saknar i mitt liv heller, det räcker och jag kommer aldrig mer att diskutera saken, åtminstone hoppas jag att jag inte behöver det i alla fall. Jag fortsätter med mitt liv, fokuserar på mina saker och jobbar mot mina drömmar, lägger min energi på mig själv så hoppas jag att alla andra gör exakt samma saker. Jag önskar ingen olycka för det tror jag inte man kommer så långt på här i livet. Så vi gör väl helt enkelt så, jag fokuserar på mitt och andra får fokusera på sitt? Ingen idé att vara fortsätta nyfikna, jag kommer att svara kort på era frågor så ni får en översikt om hur mitt liv ser ut, men något mer ingående är ingenting jag behöver dela med mig av eller vill dela med mig av. Jag är nöjd med min tillvaro och trivs super med livet, så låt mig bara fortsätta på denna väg så lägger vi allt annat bakom oss. Tråkigheter händer i livet, man träffar nya människor och man lämnar andra bakom sig, det är något vi aldrig kommer undan ifrån.

Med detta sagt så avslutar jag detta inlägg och så får ni lite svar här på bloggen i morgon. Tack alla ni fantastiska följare som fortfarande hänger kvar här och är lika positiva och peppande som alltid. Och jag vill också tillägga att det är helt okej att fråga, ifrågasätta och undra men jag uppskattar också en viss trevlig ton här och gärna mindre ”jag tror/jag har hört/osv”.

Frågestund!

Efter en krävande vår på alla sätt och vis i livet så känns det som att livet börjar att återgå till det fantastiska ting det är. Den där bubblande lyckan över att få ha så mycket fint i mitt liv har börjat hitta tillbaka igen och jag känner mig gladare och mer fri än någonsin. Dessutom är vi mitt uppe i sommaren även om det inte bjuds på något sommarväder och jag har redan hunnit med att njuta av flertalet saker såsom Håkan-konsert och Summerburst med bästis och utöver det massa bästishäng. Midsommar var också en lyckad tillställning och där emellan finns det flertalet kvällar och dagar som jag kommer minnas med glädje och jag tänkte samla på mig ännu fler sådana under sommaren vill jag lova.

Min plan är att så sakta kicka igång här igen efter en motivationsdipp utav sällan skådat like. Men när livet gång, på gång, på gång bara trycker ner en i skorna igen så tappar till och med positiva jag motivation och positivitet till allt vad livet innebär. Men det är helt naturligt, jag vet i alla fall att jag ställer mig upp efter varje gång med ännu mer kunskap och ännu fler lärdomar om livet.

Jag tänkte därför att vi inleder med en liten frågestund!
Det var länge sedan, ni har kommit med massa frågor i kommentarsfältet som är utspridda så nu har ni chansen att ställa frågorna om allting ni undrar och få svar på dem. Så det är bara att köra igång!

En Dag med stort D

I morgon ska Humlan få hoppa ett par låga språng på tävlingsbanan då tävlingshindren står uppe, så jag tänkte att jag passar på när hon är i så fin form på alla sätt och vis just nu. Det kommer varken bli högt eller mycket men det kommer ge mig en känsla av hur hon känns, vad vi behöver träna på och fokus kommer ligga på att hålla en jämn och avslappnad rytm. Den där hästen behöver jag inte sätta något som helst tryck i ännu för det fixar hon så jäkla bra själv vill jag lova. Det viktigaste är att få henne att galoppera jämnt hela vägen fram till ett hinder, stanna i samma rytm och hoppa avslappnat över. Tror inte fallet kommer att vara så men det lär vi ju märka. Om inte annat så brukar man kunna känna otrolig skillnad när hästarna har fått hoppa lite och kommit loss. Så i morgon åker filmkameran fram och vi får se hur mycket kaos det blir med hinder på kanske 50-60 cm beroende på känslan.

Update

Hästeriet ligger lite i lä i helgen då vi har tävlingar på hemmaplan och jag är sekretariatsansvarig och har en hel del att stå i. Men Humlan har varit så fin i veckan så en lite lugnare helg passar helt enkelt perfekt. Snart kan vi också ut och tävla, sakta men säkert jobbar vi oss uppåt. Vi hoppade ju faktiskt 20 cm i veckan 😉

Longerade henne häromdagen och det händer en hel del där, gillar att se hur de rör sig från marken också när de fritt kan välja hur de vill använda sin kropp. Då får man också en liten översikt om vad man bör jobba med. Dessutom är det roligt att se hur hennes kropp hela tiden förändras. Hon har aldrig varit så fin och då är hon ändå låångt ifrån färdig. Jag sa till Danai tidigare att jag tror inte hon kommer bli någon jättemaffig häst… men jag får nog ta tillbaka det där. När hon är klar i kroppen blir det nog en hel del massa, hon är ju egentligen inte såå liten heller. Det börjar synas en överlinje på henne nu i alla fall och hon har fyllt upp hålorna där sadeln ligger otroligt fint.

Första bompasset!

En skön ritt i skogen fick tjejerna idag. Humlan lika pigg, framåt och glad som vanligt och energin hon ger mig är helt fantastisk, det pirrar typ i magen hos mig när jag rider henne. Ska tvinga ner Danai hit snart, men vet inte om jag vågar låta henne rida henne för är rädd att bli av med hästen 😉 Men vi fortsätter i alla fall med samma arbete. Igår red vi över bommar och små, små hinder och hon var lååångt över förväntan. Trodde jag skulle behöva graman för att ens kunna ha en syl i vädret men icke, hon skötte sig prima och jag var i vanlig ordning helt lyrisk över henne.

Hon väntade riktigt fint fram till bommarna och de ”hinder” jag ställt ut. Någon gång pep hon iväg men då korrigerade jag genom att stanna henne framför gången därpå, rygga henne några steg och sedan komma igen och då var hon helt med på noterna igen (film kommer). Så detta enkla arbetet kommer vi fortsätta med och ju starkare och mer med mig hon känns desto mer höjer vi upp sen med tiden. Högre hinder kräver mer tryck och styrka, så vi börjar självklart nerifrån och arbetar oss uppåt! Men utöver det så är det så mycket turer i skogen som möjligt för att rida på annat underlag, stärka henne på bästa sätt och få komma ut i den underbara naturen!

Måndag

I vanlig ordning så blåser det storm i Skåne, några timmars jobb är avklarade och resten av dagen lär gå i ett. Bland annat ska hästarna ridas och därefter väntas ett möte i stallet för min del. Ni kan inte ana min lycka över att Humlan är på G så som hon är, det gör mig lycklig och bubblig i hela själen. Och ända sedan Nashville föddes så känns det också lite lättare att göra sig av med Winnie även om man självklart hade önskat att man kunde behållt de allihopa. Men en försäljning av Winnie kommer berika mitt liv mer än vad jag just nu kan tro tror jag, på många olika sätt. Mer om det då. Snart kan man ju också skymta i horisonten att man ska kunna rida Wille på ett säkert sätt och till och med kunna tävla honom också så småningom! Framtiden är spännande och jag känner mig bara genomlycklig på alla sätt och vis just nu. Så fruktansvärt för allt och alla som är i mitt liv så ni anar inte. Älskar att känna såhär, ä-l-s-k-a-r!

Efter min lilla bloggpaus som varat här mer eller mindre under de senaste månaderna så är det nog också dags för att mig att försöka hitta någon plan med detta som motiverar mig och som ger mig något. Men det har varit så mycket annat i livet just nu som har fått mig att må så otroligt bra som jag har valt att prioritera. Just nu är det också lite så att jag måste reda ut en pusselbit i taget här i livet för att kunna få tid, energi och utrymme till allt jag vill också. Men det kommer!

Midsommar var i alla fall superduper!