Life is short, I choose happiness.

Ibland får man sina törnar på motivationen i livet och de tycks komma med jämna mellanrum just nu, man får verkligen passa på att njuta av glädjen och lyckan så länge den varar innan man knockas ner på jorden igen. Jag är i alla fall otroligt glad över att jag är så positivt inställd till allting som sker i mitt liv och till alla motgångar jag möter, det gör allting så otroligt mycket lättare. Ju fortare man accepterar att livet inte är fläckfritt utan att det är rent utav svinjobbigt emellanåt, desto fortare tror jag också att man tar sig igenom motgångarna. För vi allihopa går igenom motgångar, vissa svårare, vissa inte. Det är hur många som helst som gått igenom samma saker tidigare som jag och fixat det, så det är klart att jag också kommer att klara det!

Bryt ihop, gråt några liter och kom igen. Kämpa vidare, gör någonting bra utav det liv du fått och försök att se det positiva och vackra i allting för där finns alltid någonting! Släpp taget om det som inte är bra, släpp taget om det som inte får dig att må bra eller som gör dig lycklig längre. Släpp taget om det som inte känns rätt i magen. En vacker dag kommer du att se tillbaka på det och vara glad att du tog steget just den där dagen och inte flera månader senare.

Idag är en ny dag, och idag väljer jag att vara glad. Glad och tacksam, precis som alla andra dagar. Idag fortsätter jag att gå på min väg tillbaka upp ifrån hålet jag trillade ner i igen och idag fortsätter jag att kämpa mot mina drömmar och mål igen. Och idag måste jag faktiskt också få tacka min käraste vän Danai för att hon är den bästa vännen man kan önska sig. Som alltid stöttar, peppar och backar mig. Evigt tacksam över att våra vägar korsades.

Life is short, I choose happiness.

Till vardagen!

(Inlägget innehåller adlinks)

Nu känner jag mig nästan redo inför sommaren. Passade på att fylla upp garderoben med lite nya kläder förra veckan och det kände jag att jag var väl värd. Roligt med lite nytt såklart, det ska bara komma till användning också. Har man inte stallkläder så har man jobbkläder, sällan någonting annat i alla fall. Men lite roligheter har jag inplanerat i sommar nu och då är det alltid kul att få ha lite nytt på sig! Hoodien kommer jag garanterat att bo i mer eller mindre, SÅ snygg! Nu känner jag mig sommarfin med fransar och nyslingat hår också, har fortfarande inga bra bilder på detta fenomen men får se till att få några knäppta till helgen kanske!


Mönstrad topp – HÄR // Polotröja – HÄR // Söt topp – HÄR // Hoodie från Levi’s – HÄR // Topp från Gina Tricot
(adlinks)

Utflykt med Humlis!

Känslan när Humlisen inte riktigt vet om det hovslagaren gör med henne känns okej och mamma står och försöker prata med henne, så kommer man själv fram till henne och lägger handen i pannan på sig och hon sänker hela huvudet och börjar tugga, då vet man att man har gjort någonting rätt. Finns det något finare i världen än när man känner att ens hästar litar på en och känner sig trygga i ens närhet? Tror knappast det.

Idag har Humlis blivit fin i hovarna i alla fall. Hur tillfredsställande är det inte i själen att se nyskodda, snygga hovar? Och hovis gör i vanlig ordning ett fantastiskt jäkla jobb, litar på honom till 100%!

Förövrigt så har vi en häst som börjat forma kroppen lite grann, man tänker nog inte på det när man ser henne varje dag. Men tycker hon börjat fylla ut lite över ryggen nu också och är inte lika insjunken som tidigare bakom manken nedåt.

Tacksam <3

Jag kan nog inte någonsin uttrycka min tacksamhet av att få ha Humlan i mitt liv. Hon utstrålar så mycket värme och kärlek att jag blir helt till mig att vara runtomkring henne. Hennes ögon är så kloka, så genomsnälla och det känns som att de speglar ett liv som kanske inte alltid varit så enkelt, för vi vet inte alls vad hon varit utsatt för tidigare i livet. Hon är ju ursprungligen från Irland och hon är väldigt rädd för spön…

Jag minns hur hon var när jag träffade henne för ett år sedan. Hon levde rövare i boxen när det närmade sig matdags, hon sparkade och skrek och var jättestressad. Idag står hon glatt och väntar på sin tur, inga sura miner, ingen tendens till att sparka och är hur lugn och tillfreds som helst. Det känns så bra i hjärtat, så bra att se en häst som mår bättre, som mår bra. Hon gnäggar varje dag när man kommer och ska hämta henne i hagen och hon visar sin tacksamhet och kärlek på så många fler sätt än det. Och jag behöver verkligen det just nu. Jag behöver ha en Humla i mitt liv, alltså verkligen. Så innerligt tacksam att få dela vardagen med denna individ och jag hoppas verkligen på att vår tid tillsammans ska bli helt fantastisk!

My ladies!

Humlisen började jag smygtrava kortare sträckor i skogen förra veckan och har steppat upp lite grann nu så idag travade vi lite längre sträckor ute i skogen. Fortsätter nu att öka intensiteten hela tiden samtidigt som jag läser av henne, hur hon känns och hur mycket ork hon har. Men hon känns i alla fall väldigt pigg, glad, framåt och stark i kroppen på något vis. Så förhoppningsvis blir detta superbra. En galoppfattning i smyg har smugit sig in på en gräsväg i skogen som är helt fantastisk. Öronen framåt och frustningar får man som svar. Men sparar lite till på att galoppera längre sträckor även om det är inbjudande deluxe! Vill fortfarande öka intensiteten allt eftersom så vi lägger hela tiden på lite grann!

Winnie har fått sina livs första bakskor och känns helt fantastisk med dem på, fick en helt ny häst vill jag lova!

Varning för sötchock – Nashville

Jag tror och hoppas att denna lilla krabaten blir en vacker och snygg hingst. Den finaste vi har haft hittills är ju helt klart Fiffi, om han kommer i närheten av hennes utstrålning och snygga kropp så kan man ju skratta sig lycklig! Han har mycket mer utstrålning som föl än vad Winnie hade (tycker jag i alla fall). Vi får väl se hur han blir när han växer upp, jättespännande i alla fall!

Hallelujah

När man inte tror att livet kan gå snabbare så kan det nog det, haha. I morgon har jag ett kort jobbpass på 4 timmar, sedan blir det stalltid för mig och jag ska ladda båda kamerorna. Dels så ska jag spela in lite så jag kan visa er en film på Nashville (!) och sedan vill jag egentligen ha både film och bilder på Humlisen så ni får se henne som jag utlovat flera gånger!

Förhoppningsvis följer några lediga dagar nu efter i morgon, jag behöver det för att inte minst hinna i kapp med allt jag har fått prioritera bort den senaste tiden. Nu är det det dags att kicka igång denna sida av livet igen, jag har saknat det men det har också varit superskönt att bara koppla bort allting ett tag utan att känna det minsta lilla dåligt samvete över det!

Humlisen ska igång, Winnisen ska igång och Wille ska snart få vila. Vill bebisgosa också om jag har en helg över när det passar!

Update Humlan

Känns underbart att vara lite smått på gång med Humlan. Jag smyger verkligen framåt med henne och vi har börjat trava så smått ute i skogen som tidigare nämnt. Det är mycket avsaktningar, halter, ryggningar och igångsättningar just nu då hon gärna springer iväg, släpper bakbenen efter sig och hänger i handen. Vill bara ha henne lång och låg, att hon ska komma upp med ryggen och vila på steget, bli lätt i handen och trampa under med bak. Det är liksom målet i ridningen just nu och där ska hon joggas igång och sakta börja bygga en överlinje.

Galoppen har vi inte börjat med ännu, mer än att jag gjorde en galoppfattning i smyg idag ute i skogen bara för att känna hur hon känns. Finns en del att jobba på, men galoppen är verkligen hennes starka gångart. Men vi väntar ett tag till med den innan vi kör igång på riktigt.

I övrigt börjar hon äntligen skritta på lite grann. I början var det som att sitta på en kamel, hon rörde sig knappt framåt. Nu har jag ändå fått henne att bjuda på fint framåt, skritta genom kroppen och ha kontakt i handen också. Liten bit kvar innan jag är helt nöjd med hennes skritt men vi är verkligen på god väg. Framåtbjudning och arbete genom kroppen är A & O, och det finns mycket att hämta hem i skrittjobbet också! Håller på med mycket skänkelvikningar också för att se till att hon är helt med mellan hand och skänkel.

Tänkte att jag ska försöka knäppa lite nya bilder på henne i helgen också trots att hon fortfarande (!) har vinterpälsen kvar!

I’m alive!

Jag vet inte jag har haft ett sådan här långt ”uppehåll” under alla mina år som bloggare. Vi är ju nästan uppe i en vecka utan något inlägg här eller i princip på några sociala medier alls. Anledningen -> Jag har inte haft 1 jäkla sekund över och det som har gjort bäst för mig då är att bara lägga allting åt sidan. Den senaste veckan så har jag jobbat, ätit, ridit och sovit non stop. Idag var jag ledig för första gången och sedan tutar nästa vecka på i liknande stil. Men det är självvalt och jag klagar absolut inte. Men just nu behöver jag lite tid till att bara vara då det är många tankar som snurrar i huvudet och jag tyckte att det kändes skönt att lägga datorn åt sidan i flera dagar. Men det är faktiskt roligt att vara tillbaka här lite igen. Just nu står det ju dessutom relativt stilla på hästfronten och det gör det inte mer motiverande att blogga här heller tyvärr, även om det är det jag helst vill. Har säkert en del känslor och tankar att tömma här så fort jag har kommit igång med skrivandet igen.

I alla fall. Wille har hoppat bana med killen som rider honom och han ska strax få vila nu då det är läge och behövs, sedan kommer han förmodligen vara en helt ny häst när den är över precis som alltid med unghästar. Humlan är under igångsättning. Har longerat henne korta pass (ca 10 min i trav) i pessoaselen 2-3 gånger samt börjat trava henne kortare sträckor ute i skogen. Hon är positiv och glad, det känns som att hon tycker det är roligt att hitta på någonting igen! Så vi fortsätter att smyga igång. Jag tror att det finns massvis med häst i henne när hon kommit igång ordentligt, stärkt sig och börjat sätta riktiga muskler. Och jag är var eviga dag otroligt tacksam över att jag har henne i mitt liv för jag behöver verkligen henne just nu, verkligen, verkligen.

Winnie är också under igångsättning och jag ser fram emot att hon ska komma igång igen också! Men just nu står det lite stilla på hästfronten som sagt och det är otroligt omotiverande på alla sätt och vis tyvärr!

”Hoppbilder” på Wille!

Idag fick jag chansen att se Wille ridas igen, det är superroligt att se och jag som ser honom så sällan kan verkligen se framstegen. Mycket mer avslappnad, mycket lydigare, det existerar numera i princip en broms hos hästen och hela han börjar liksom se ut mer som en häst. Verkligen roligt att se. Idag var det desssutom premiär på utebanan och det gick finfint, de passade även på att hoppa runt lite grann på minihinder och Wille gör det så otroligt enkelt. När han går där han ska och fokuserar på det han gör så har han så otroligt lätt för sig, gör galoppombyten som om han aldrig gjort annat, kortar ihop sig när man ber och länger när man ber. Det här är en liten drömhäst så småningom vill jag lova. Men just nu är jag bara så tacksam att vi har hittat en ryttare som tagit sig an honom nu under vintern och gjort ett superjobb, jätteroligt att se! Rider honom otroligt trevligt utan att störa eller göra någon big deal av saker.

Nu går utvecklingen undan! Och även om han reagerade idag för saker eller sparkade lite bakut i protest så for han ändå inte iväg till Kina efter det utan fortsatte bara med det han skulle efteråt. För spooky och explosiv kommer han alltid att vara, det ska bara användas på rätt sätt!

Kaxig liten vildunge

Till er som undrar om jag inte redan har svarat på detta så kommer jag att behålla Nashville som hingst när han växer upp och försöka få igenom honom som godkänd. Det är verkligen lite utav en dröm som gått i uppfyllelse att få en hingst och jag är så tacksam att jag fick ett föl till från Mon Amie för hennes avkommor är verkligen något alldeles speciellt, och sedan lite fina tecken på det. Verkligen tacksam på alla sätt och vis.

Det är en tuff, liten kaxig vilde som har kommit till världen och det ska bli roligt att lära känna honom med tiden! Här är lite prints från några filmklipp som publiceras nu i dagarna!

She is all I need

Obeskrivligt glad och tacksam att få ha denna hästen i mitt liv, om ni bara kunde ana. Jag ser fram emot och håller tummarna på att vi får en otroligt roligt och härlig tid tillsammans framöver. Och jag tackar min finaste Danai för förtroendet att få ha denna häst som min egna. Finner inga ord för tacksamheten jag känner. Denna hästen har verkligen en egen plats i mitt hjärta och har alltid haft.

Bara glad!

Alltså jag kan nog inte uttrycka mina känslor nog över denna lillhingsten. Jag är bara så himla glad att jag har en hingst att lägga fokus på om några år, det ska verkligen bli så himla roligt. Det förklarar ju också varför vi tyckte att han var så stor när han föddes haha! Men i alla fall, så himla tacksam att faktiskt ha fått en hingst! Någonting nytt för mig också och det behöver jag!

I övrigt tillhör denna dag ett av livets nederlag då jag var tvungen att gå hem från jobbet pga feber, snuva, halsont och huvudvärk. Finns inget jag hatar mer än att inte kunna jobba på grund av att man är sjuk. Kanske hade man kunnat bita ihop ännu mer men risken är då att det blir värre och det tar längre tid att bli frisk. Så med ½-1 dags kurering med te och massa annat så är jag nog på fötterna igen, but still, ett riktigt jävla nederlag i mitt liv. Är ALDRIG sjuk och har inte varit det på huuuur länge som helst. Fuck it! Men 3 timmars sömn inatt pga halsjäv*ln var inte heller speciellt uppskattat.

Neeeeej

Jag som ALDRIG är sjuk och stod och predikade om detta igår fick ju tji. Halsont, illamående och yrsel smög sig på efter lunch igår och halsontet samt att jag känner mig hängig hängde kvar hela kvällen. Hävde i mig tekopp efter tekopp med citron, ingefära och honung i och hoppas att jag känner mig bättre idag. HATAR att vara ”sjuk” och är i princip aldrig sjuk och tänker fan inte bli det heller, jag ska jobba nu så då har jag inte tid att vara sjuk. Punkt. Haha.

Ska se om jag kan få någon bild på tjejerna idag innan vi tar dem på en tur i skogen, behövs lite nytt här!

Jag är hingstägare!

Alltså ni kommer tycka att detta låter dödumt och helt hysteriskt. Men jag är inte alls ägare till ett stoföl utan ett HINGSTFÖL haha. Alltså jag dog av chock när jag fick ett sms om detta och det tog en stund att få det att smälta in, men vad ska man göra åt saken, bara att gilla läget. Och nu när det smält in så är jag SÅ himla otroligt glad att det är en hingst. Och denna lilla vilda krabaten kommer att behållas som hingst och jag är så tacksam över att han har fått snygga höga strumpor och bred bläs. Kommer nog bli en riktigt snygging den lilla vilden!

Så vi har inte alls en Carolina Hurricane som vi trodde utan vi har en Nashville Predator! Så vi hälsar Mon Amies första lilla grabb välkommen till gänget, så glad, tacksam och lycklig över denna finingen så ni anar inte och faktiskt så roligt med något annat än ett fuxsto, faktiskt…

Stay positive, always

Fy vad jag är glad att min mamma under hela mitt liv präntat in att man ska vara positiv och fokusera på det man vill ha och inte tvärtom, för det hjälper verkligen och inte minst när livet är lite tuffare. Alltid positivt, inte älta gammalt skit för det kan man inte göra någonting åt, fokusera på det som är bra i ditt liv, let go of negativa människor som suger av din energi, lär av dina misstag utan att älta och fokusera framåt och mot att hela tiden bli en bättre version av dig själv. Det känns verkligen som att jag tagit ett steg i rätt riktning i alla fall och det gör allting så mycket enklare samt roligare!

Till något annat så var Humlan pigg som bara den idag. Det började med att hon drog ett sådant jäkla bocksprång när jag skulle leda in henne från hagen, jag liksom bara undrade vart hästen tog vägen men hon var en bit uppe i luften och vände ”bara”. Sedan skulle jag longera henne lite lätt i trav i båda varven men Humlisen körde full fräs i galopp och bockade som aldrig förr. Jäklar vilken stuns och spänst det fanns i den hästen. Efter en stund kunde jag få henne att trava någorlunda balanserat men hon ville helst bara galoppera. Hon var verkligen superglad och pigg, så härligt att se! Efter passet så har jag dragit lite i hennes halsmuskler som är superduperstela, lär ju ta ett tag till innan de är helt loss. Värmefilt och stretchdag får vi ha någon dag!

I övrigt kommer en liten rolig nyhet kring ponnybebis i nästa inlägg haha, så tokigt det kan bli!